Niklas Kaiser visar på orsak och verkan när det gäller renskötande samers ohälsa.
Niklas Kaiser presenterar en intressant avhandling där han försöker se orsak och verkan när det gäller renskötande samers ohälsa. Foto: Samiskt Informationscentrum.
2011-07-01

Hotfull tillvaro ger "renskötarångest"

Renskötare är stolta över sitt yrkesval och vill inget annat än att vara renskötare. Det är en livsstil och inte bara ett yrkesval. Häri ligger paradoxalt nog också en del av förklaringen till renskötarnas psykiska ohälsa. Maktlöshet, gammaldags lagstiftning, rovdjur, dålig ekonomi och en omgivning som ser rennäringen som ett stort problem är ett hot mot renskötarens yrkesval och livsstil. Det leder också till ångest, depressioner och självmordstankar…
De senaste årens mediebild av renskötarnas psykiska ohälsa blir ofta en rapportering av självmord och hur illa ställt det är framför allt bland yngre renskötare.
-Den här avhandlingen är inte i första ute efter att beskriva att de mår dåligt eller att de mår bra. Utan mer beskriva och försöka ge nya pusselbitar, mer information om hur det är än att sätta en stämpel på renskötare som en självmordsbenägen och ångestfull grupp, säger Niklas Kaiser.

Bakgruden till Niklas Kaisers avhandling är att det i början av 2000-talet skedde ett antal självmord som särskilt drabbade en sameby, som i sin tur tog kontakt med enheten för psykiatri vid Umeå universitet. Från samebyn ställdes ganska specifika frågor som exempelvis; de här självmorden har det någonting att göra med oss, är det något fel på oss, vad är det för någonting?

Niklas Kaiser värjer sig mot den medierapportering som skett om avhandlingen, där renskötande samer som grupp pekas ut för att ha en högre självmordsfrekvens än omgivande landsbygdsbefolkning. Avhandlingen drar inga sådana slutsatser.
-Nej absolut inte och jag försöker säga det Om och Om och Om igen. Men det bara försvinner i luften. Att studera antalet självmord, som i sig händer väldigt sällan, och speciellt i en liten grupp är hart när omöjligt.

Sanningen är i själva verket den att trots alltings jävulskap, dålig ekonomi och krävande arbetsmiljö så vill de flesta renskötare inget annat än att vara renskötare. De upplever en hög livskvalitet och ryggar inför tanken att göra någonting annat.
-Det är en del av min analys. Att avståndet till det som är utanför är så stort att ”jag skulle för allt i mitt liv inte vilja göra någonting annat”. Det har ju andra aspekter också. Du kan som renskötare inte bara gå ut och in om du vill ta sabbatsår. Du kan inte välja att vara borta tre år och sedan börja igen.

Gammaldags detaljreglerad lagstiftning, historisk förankrade normer och samebyns organisation är belastande för renskötarna.
-Tänk dig ett annat arbete där du känner att det här är det viktigaste för mig. Det är det här som är precis allting det jag vill. När du märker att du inte kan göra det så finns ju väldigt få yrken eller livsstilar som så juridiskt reglerade att du inte kan satsa på något annat en tid och räkna med att kunna komma tillbaka.

Vid en psykologisk behandling av någon som mår dåligt till är det vanligt, enligt Niklas Kaiser, att försöka ordna ett miljöbyte för att sedan närma sig sitt yrke igen. Att helt enkelt ta lite avstånd ifrån det och sedan komma tillbaka är en del av behandlingen.
- Men renskötseln är så omgärdad av juridiska och historiska avgränsningar som är ett hinder. Det i sin tur har naturligtvis en betydelse hur man hanterar psykologiska motgångar.

Niklas Kaiser analys i korthet:

  • Renskötselrätten är en socialt konstruerad ram som dels exkluderar människor men också inkluderar. Den instänger både personer och grundläggande gemensamma antaganden om renskötseln och renskötaren. Det sker i en ömsesidig process. Av alla inblandade. Bara det när människor pratar med mig om renskötare så har de en tendens att prata med mig om samer. Föreställningen är att det är samma sak.
  • Ramen bibehåller livsformen, renskötseln, som i sig ökar avståndet till det som inte är inom renskötseln. Gränsen är ständigt närvarande men den blir särskilt viktig när pressen inom gränsen är stor.
  • Inom gränsen där råden normen om den samiska mannen och kvinnan och den påverkar också alla samer som står i relation till de som är innanför gränsen.
  • Gränsen kan idag inte passeras utan större konsekvenser. Varken utåt eller inåt. Den upprätthålls både av lagstiftning och sociala och psykologiska processer särskilt när den kollektiva identiteten hotas.
  • Nu är situationen inom gränsen påfrestande utifrån praktiska hinder, inre och yttre tryck utifrån känslan av orättvisa och maktlöshet samt i brist på socialt stöd i omgivningen.
  • Detta tillsammans med normer om renskötande mannen som stark och som inte visar svaghet har lett till en ökad mental ohälsa hos svenska renskötande samer, särskilt män, särskilt yngre medelålders män, särskilt vad gäller självmordstankar.

Nils Gustav Labba

Intressant

Niklas Kaiser efter avslutad disputation
Niklas Kaiser är psykolog och doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, vid Umeå universitet.

han försvarade sin avhandling ”inre och yttre press ger renskötarångest” fredag den 10 juni.

Se bildspel från disputationen
Se bildspel från Niklas Kaiser
disputation.
Foto: Patrick Trädhgård.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?