Jannie Staffansson lever i de bästa av två värdar. Foto: Staffan Linnerhag
Jannie Staffansson pluggar tredje året på miljökemiprogrammet på Göteborgs universitet. Foto: Stefan Linnerhag
2011-12-08

Självklar identitet

Man kan inte vara halv same eller femtedels same. Man är same eller så är man inte. Jag är en same som bor i Sverige. Rösten är fast och hon tittar på mig med kajalmålade ögon bakom glasögon med mörka bågar.
Jannie Staffansson växte upp i Sveriges sydligaste sameby Idre i norra Dalarna. Ingenstans i Sverige konkurrerar rovdjur, turism och markägare lika hårt med samiska intressen som där. Jannie har ända sedan hon var liten fått stå upp för sitt ursprung.
- Jag tror inte jag har lika mycket fördomar mot folk för jag vet hur det är att få fördomar mot mig. När jag träffar nytt folk undviker jag gärna att berätta att jag är same. Jag skäms inte men ibland pallar jag bara inte. Man måste förklara och försvara sitt folk hela tiden och det blir ofta väldigt hätska diskussioner.

Det har gått två år på miljökemiutbildningen på Göteborgs universitet och Jannie bor bland spårvagnar och göteborgare, långt från sin pappas renbetesmarker. På det mörka träbordet på café Soho står ett stort högt glas med te och innan det ens är halvt har jag hunnit fråga säkert tio frågor om vad som egentligen är den samiska kulturen och hur hon ser på sin identitet nu när hon bor i storstan. Jannie svarar nästan likadant hela tiden, att det är jättesvåra frågor, att det inte går att säga, att identiteten är något självklart som man bär med sig. Att det inte spelar någon roll om ens ena förälder är svensk. Hon är helt enkelt uppvuxen i den samiska kulturen, fast i landet Sverige.
- Man måste komma ihåg att det är två kulturer det handlar om, inte bara ett förtryckt folk i ett annat land. Vi är ju ett nomadfolk i grunden och vi har en annan syn på historia och det sociala och naturen. Jag tror det är det svåraste för svenskar att förstå. Att det faktiskt är en helt annan kultur.

Om några år ska hon vara färdig miljökemist och förmodligen lämna Göteborg bakom sig. Då kommer en del av hennes jobb handla om hur kemikalier påverkar klimatförändringarna, och hur man kan undvika vissa preparat. Hennes pappa är renskötare och hon har själv på nära håll sett hur det varmare vädret förändrat förutsättningarna för renskötseln.
Har du själv någonsin funderat på att bli renskötare?
- Klart jag har! Jag har velat bli renskötare sen jag var liten. Men jag har insett att det är väldigt svårt. Nu siktar jag på att få en stadig inkomst, för man måste ha något vid sidan av.

Själv tycker hon att hon har det bästa av två världar, och hon säger att hon aldrig känt en konflikt mellan det svenska och det samiska för egen del. Däremot att det ständigt leder till kulturkrockar, speciellt när det gäller renskötseln.
- Det är verkligen en helt annan livsstil, och därför är den svår att integrera i det svenska samhället.

Men att försvenska sig har liksom aldrig varit ett alternativ.
- En identitet är ju svår att trycka bort. Det är en så stor del av mig, och som jag värdesätter. Något jag absolut skulle vilja ge till mina barn. Klart att det är skitjobbigt ibland när man blir orättvist behandlad och man blir arg och frustrerad. Men det gör en bara starkare. Det är skitsvårt att försöka rymma från den du är. Det är värt att kämpa för att bevara vår kultur.

KARIN FINGAL

Intressant


Fakta Jannie Staffansson
Ålder: 21 år.
Bor: Göteborg.
Gör: Pluggar tredje året på miljökemiprogrammet på Göteborgs universitet. Jobbar extra som personlig assistent, på ett läkemedelsföretag och håller i ett familjegympapass på en träningsanläggning.
Familj: Mamma, pappa och fem syskon.
Uppvuxen: Storsätern, nära Idre i norra Dalarna.
Foto: Stefan Linnerhag

Jannie Staffansson sitter i det samiska ungdomsförbundet, Sáminuorras, styrelse.
- Fram för allt för att det är väldigt roligt. Men jag vill också förändra och göra saker tillsammans med andra. Man får jobba med så många engagerade ungdomar där.

Dessutom är hon en av dem som håller i trådarna i nystartade Vaajmoe, en kör för unga samer, där pengarna som kören får in går till en fond som ska förebygga ohälsa bland unga samer.

sydsamiskan är ett hotat språk och Jannies farföräldrar, som hade det som modersmål, gav det inte vidare till sina barn. Men Jannie har läst sydsamiska under hela grundskolan och i gymnasiet.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?