Ny universitetsutbildning i översättning

Det är konsthögskolan Valand, Göteborgs universitet, som håller i översättarutbildningen som startar 28:e januari. Kurslärare är Anne Wuolab. Initiativet kommer från Författarföreningen Bágo i samarbete med Rådet för samisk litteratur inom Författarförbundet.
– Alla som tar tillbaka sina språk vill läsa skönlitteratur, därför är den här utbildningen viktig. Det finns en stor längtan efter de samiska språken, säger Johan Sandberg McGuinne.

Med en lång bakgrund som översättare ser han nu en stor möjlighet för deltagarna att få grotta ner sig i språket, och få verktyg för att tillsammans med andra samiska översättare utveckla metoder för hur Sápmi kan tänka kring översättning.
– Hur gör vi när vi ska översätta moderna ord? Måste vi alltid gå till majoritetsspråken eller kan vi låna av varandras språk? Ponera att det finns ett bra ord på lulesamiska, hur kan jag tänka det ordet på sydsamiska istället? Det här kommer leda till att vi får nya översättare och därmed fler böcker på marknaden.

Johan Sandberg McGuinne har under pandemiåret 2020 haft ett eget personligt översättarprojekt där han översatt en dikt om dagen och publicerat löpande på Facebook.
–I december 2019 började jag tröttna på allt negativt i nyheterna och i sociala medier, jag ville engagera mig i något positivt, säger han.

Utifrån tre kriterier (urfolk, minoritetsspråksbakgrund, hbtqi) blev det 366 dikter (2020 var ett skottår) från hela världen. Tanken var inte i första hand att göra översättningarna tillgängliga för läsarna, men när året gått ville han bevara allt inom pärmar för sin egen skull. Och eftersom det (nästan) var lika dyrt att trycka ett exemplar som att trycka 40, så blev det den lite större upplagan som finns utspridd hos familj och vänner.

Under året som gått har hans relation till översättningens praktik fördjupats.
– Dels har jag haft en ettårig diskussion med mig själv om vad översättning är. Det handlar inte bara om ord för ord, utan att fånga vad vi vill berätta. Och var går gränsen mellan översättning och återdiktning?

Än så länge finns inte antologin, som fått titeln a year of poetry. en dikt om dagen tillgänglig på marknaden, för det krävs ett stort arbete om bland annat rättigheter, den ska istället betraktas som ett konstprojekt. Men kanske kommer hans politiska och ideologiska hjärta att driva det projektet en dag.

Sandberg McGuinne understryker den viktiga kopplingen mellan översättning och urfolkssamarbete.
– I antologin skriver en australiensare om språkförlust, en kanadensare om tvångsförflyttning, en annan om kyrkans makt, man ser att kolonialism och imperialism har sin grundkärna, att tvinga till tystnad, ta bort och sudda ut folk.

Nils-Aslak Valkeapää var en av pionjärerna för urfolkssamarbete och deltog under den internationella konferensen för urfolk 1975, World Council of Indigenous People (WCIP), i Port Alberni i Kanada. Mötet blev ett unikt tillfälle att för första gången skapa nätverk för att lyfta urfolksfrågor till en global nivå.

Vad hade Valkeapää sett idag, tror du?
– Att runt om i världen genomgår urfolk revitaliseringsprocesser vilket gör att många är på väg tillbaka till sig själva. Samtidigt tror jag att han, Elsa Laula och Karin Stenberg hade tänkt: hundra år har gått men hur stor skillnad är det egentligen?

För fem år sedan lade Bágo och Författarförbundet fram ett 10-punktsprogram med idéer om vad som behövdes för att samisk litteratur skulle utvecklas på svensk sida av Sápmi. Sedan dess har den första punkten, att etablera ett samiskt författarcentrum i Sápmi, genomförts, Tjállegoahte. Nu jobbar man istället för permanent finansiering för dem.

Att etablera översättarutbildningar var en annan punkt, som nu också kommer att realiseras.

– Men all kultur är levande. Om vi inte vårdar den kultur som nu stärks i Sápmi så går det om intet igen.

Text och foto: MALIN  NORD