Många som börjar läsa samiska på nybörjarnivå pustar över grammatiken och alla kasus.
- Men grammatiken behövs när man ska lära sig språket och inte hör det i vardagen. Det är skillnad om man har tillgång till språket och hör det varje dag, säger Hilje Torkelsson, språkmentor och modersmålslärare i Stockholm. Foto: Johan Jeppsson
2012-05-15

Hilje värnar om sitt modersmål

77-årige Hilje Torkelsson är en sydsamiskans riddare i Stockholm. Trots sin, på pappret i alla fall, höga ålder är han både mentor för en universitetsstuderande i sydsamiska och modersmålslärare för skolelever.
Universitetskurser och grammatik i all ära - den riktiga känslan för ett språk hittar man sällan om man inte får en chans att prata med någon i vardagen. I höstas startade Samiskt språkcentrum ett mentorprogram i sydsamiska där äldre modersmålstalare är mentorer för studenter från Umeå universitet. Hittills har man haft tre träffar och däremellan förväntas mentorn och lärlingen träffas på hemmaplan för att prata sydsamiska.

En av studenterna bor i Stockholm och då kom Patricia Fjellgren, projektledare för Bïhkedæjja, att tänka på sin gamla modermålslärare Hilje Torkelsson och erbjöd honom att bli mentor.
- Han har ett vackert språk och ett stort engagemang för sydsamiskan, säger hon.

Sydsamiskan är det mest hotade samiska språket och med bara ungefär 500 talare är det akut att se till att antalet ökar och att språket fortsätter att utvecklas. Ett problem är att de sydsamiska talarna är så utspridda och har få eller ingen att prata med i vardagen, så mentorprogrammet har blivit ett lyft även för mentorerna.

Hilje Torkelsson är född i Mittådalen i Härjedalen i ett sydsamisktalande hem. Men han flyttade till Stockholm redan på femtiotalet för att som sextonåring gå verkstadsskola.
- Föräldrarna var små renägare och det fanns ingen chans att ta över och de ville inte att jag skulle börja som dräng. Då fanns bara skogen kvar och jag var inte så fysiskt stark. Så då blev det Stockholm och verkstadsskolan, berättar Hilje Torkelsson.

I Stockholm fanns i stort sett ingen att prata sydsamiska med men Hilje lyckades hålla språket levande och studerade så småningom nordsamiska på universitetet vilket gav honom möjligheten att jobba som modersmålslärare. Han bodde också två vintrar i Jokkmokk och gick på Samernas folkhögskola.
- Åren i Jokkmokk var de bästa i mitt liv! Jag hade varit i Stockholm och kommit ifrån det samiska och så fick jag komma upp till den miljön. Men det fanns ingen möjlighet att stanna.

Nu har han bott i Bandhagen i södra Stockholm sedan 1974. Den enda han kunnat prata sydsamiska med är en gammal skolkamrat. Men nu träffar han också sin lärling en gång i månaden och han lyser upp när han berättar om mentorträffarna i Östersund som blir något av ett språkbad.
- Patricia är otroligt bra på att inspirera oss alla. Det märks att studenterna är bra på att översätta och är duktiga på grammatik men det är sämre med vardagssamiskan så det här mentorprogrammet är jättebra för dem, säger Hilje Torkelsson.

När han haft modersmålselever i Stockholm har han också märkt att det är bra om det är fler än elev.
- Det blir inte riktigt någon stimulans för en ensam elev, man behöver någon att prata med och jämföra sig med. Men man behöver också någon att prata med i vardagen. Det är svårt att lära sig språket med bara en lektion i veckan.

Och där uppstår ofta problem, även för nord- och lulesamiska familjer som lämnat Sápmi, att föräldrarna kan ha förlorat språket och man därmed inte har någon att öva samiska med. Men Hilje Torkelsson är ändå försiktigt hoppfull inför sydsamiskans framtid.
- Jag tycker att språket utvecklas väldigt mycket nu och får man den här generationen att föra vidare språket kan det gå. Vi står inför en generationsväxling. Men sydsamiskan kan inte bli lika stor som nordsamiskan och det beror på att den är så geografiskt spridd.

För Hilje var det självklart att bevara språket och försöka hålla det levande genom studier, radio, tv och de böcker och texter som går att hitta.
- I och med att jag flyttade från Sápmi och kom på utkanten så återstår bara språket. Under hela min tid här nere har jag känt en stolthet över att vara same men man har ju ingenstans att visa det.

Hilje tycker att man borde ta med sig mentortanken till renskötseln och fisket genom att ha värdar som kan ta med samer som inte ingår i samebyarna eller av olika anledningar inte bor kvar i Sápmi till renskiljningen eller låta dem följa med och fiska i samebyarnas vatten.
- Förstå vilken känsla det skulle vara. Man vill ju kunna åka upp och känna sina rötter, säger han.

Ann-Helén Laestadius


Intressant

Språkcentrum ska tillgodose alla samers – både ungas och äldres – behov av att återta sitt eget språk. Med samiska avses samtliga varieteter av språket inom den svenska delen av Sápmi.
Hilje Torkelsson
Hilje Torklesson Foto: Johan Jeppsson

Syftet med Mentorprogrammet-Bihkedäjja är att få fram fler muntliga talare och öka användningen av samiska språket. Det är ett pilotprojekt som fortlöper under läsåret 2011/2012.

Det sydsamiska språket är ett av världens mest hotade språk och medelåldern på modersmålstalarna är runt 75 år.

Samiskt språkcentrum finns till för alla som vill stärka samiskans position i samhället.
Samiskt språkcentrum är lokaliserat till Dearna/Tärnaby och Staare/Östersund.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?