För ett par månader sedan inrättade Stensele-Vilhelmina pastorat den nya sameprästtjänsten i Saxnäs. Eller en tjänst med inriktning mot samiskt församlingsarbete, som den egentliga beskrivningen lyder.
Mariann Nygren tar emot i den något kylslagna kyrkobyggnaden med invändiga fasader av vitmålade stående träpaneler. Hon visar mig de tydliga spår av det samiska som finns i kyrkan i form av vackra tennbroderier i predikstolsklädet och i det tygstycke som hänger ned framföra altaret.
-Jag läste en färgglad annons i Kyrkans tidning där de sökte en präst som ville ägna sig åt samiska frågor och där det erbjöds studier i sydsamiska, säger Mariann Nygren som nappade direkt.
Från Svenska kyrkans nationella nivå talas det om att den försoningsprocess som kyrkan inledde för ett par decennier sedan måste utvecklas. De samiska traditionerna måste in det kyrkliga arbetet.
Den nya tjänsten i Saxnäs stämmer väl överens med hur kyrkan vill arbeta för att vinna tillbaka samernas förtroende. Mariann Nygren är full av idéer över hur tjänsten ska utformas. Under besöket i Saxnäs kyrka ger hon mig rikliga exempel på läsningar och sånger på sydsamiska som hon kommer att framföra på dop, gudstjänster, begravningar och andra högtider.
-Kyrkans skamliga beteende mot samerna har bidragit till att en del samer själva skäms för sin egen kultur och språk. Det hoppas jag kunna bidra till att få bort.
Mariann Nygrens intresse för samiskt liv och kultur började redan som barn när hennes mamma läste högt ur en bok om en samisk flicka som blev ett hittebarn. Skildringen satte djupa spår och har legat och grott under åren. Intresset för ursprungsbefolkningars villkor stärktes under hennes åtta år i Malaysia och norra Borneo. Under hennes tidigare tjänst som präst i Vemdalen kom hon i kontakt med många samer. Sydsamiska har hon lärt sig efterhand och behärskar det tämligen väl. Nu ser hon fram emot att på tjänstetid få fördjupa sig i sydsamiskan.
Hon är väl påläst när det gäller kyrkans övergrepp mot samerna under århundradena. Och väl medveten om den skepsis mot kyrkans försoningsprocess som finns bland vissa samer. Efter att hon intervjuats i radio och tv har en del gett uttryck för en misstänksamhet mot att hon inte har samiska rötter.
-Det kan jag inte göra någonting åt. Men jag kan förstå att en del upplever det som en brist. Och andra sidan tillhör jag ju inte någon av släkterna. Jag blir mer som ett neutrum på något sätt. Det kan vara en fördel.
Ett övergripande mål är att nå alla samer, inte enbart de renskötande, med kyrkans budskap. Hon är övertygad om att vägen dit är att samer ska kunna ta del av sånger, psalmer och läsningar på sitt eget språk. På pianot inne i kyrkan har hon en diger lunta där hon samlat på sig översättningar av psalmer och sånger på sydsamiska.
-Jag vill att det samiska ska finnas med i alla kyrkliga högtider. Inte enbart när vi vänder oss till samer. Det måste få märkas att vi verkar inom ett område där samer funnits i alla tider, säger Mariann Nygren och ger mig ännu ett prov på det som väntar kyrkobesökarna. En läsning av Fader vår på sydsamiska.
Torbjörn Bergström