Hela sommaren har renskötarna i Malå sommarjour för att jaga bort renar som är i trädgårdar eller på ängar. Foto: Pia Sjöberg

Trädgårdar mitt i renarnas sommarbete

De flesta renar betar på fjällen på sommaren. Men skogssamebyarna har åretruntmarker i skogslandet, mitt bland odlingsmark och trädgårdar. Det ger extrajobb för renskötarna, praktiskt och därutöver många, långa samtal för att öka förståelse och kunskap om renskötselns rättigheter.
Surliden, Storhult, Håptjärnliden. En varm junidag nära Adak, Malå. Nära Hundberg ringer Jörgen Stenbergs mobiltelefon igen. Renar har siktats äta det gräs som kommunens största bonde odlar för sina kor. Jörgen stannar den sommarkvava bilen med dörren öppen mitt på grusvägen, går försiktigt i skogskanten för att komma nedanför alla renarna. Han vill ha dem att gå tillsammans västerut.

Här samsas renar som betar med gräsmattor, rabatter, kohagar och vallodlingar. Samsas och samsas? Lätt är det inte, men på något vis måste det gå… Alla gör rätt: Bonden med kor och lägdor, villaägaren med färgglada blommor i långa rader - och renskötaren vars renar betar där, i skogar, byar och på åkrar. Malå skogssameby är just det, i skogslandet, också på sommaren. De har hela Malå kommun samt delar av Lycksele och Sorsele för sommarbete. Och så har har det alltid varit.
- Höjden var här i våras. En 70-årig dam i Malå frågade varför vi aldrig får upp våra renar på fjället? Det var frustrerande att förklara för en som bott här i hela sitt liv att vi måste hålla oss inom våra gränser - och det är här! Hon hade sett renar gå i potatislandet som hon senare ändå skulle vända upp, säger Jörgen Stenberg, renskötare sen barnsben.

All mark är enligt lag renbetesområde, men samebyn och dess renskötare är ersättningsskyldiga för skador. Det är en rest av det koloniala arvet, och fel, tycker Jörgen:
- Det här är ju ursprungligen renbetesområde. Därför tycker jag att vi måste ha företräde. Andra markanvändare bör stänga in sina områden om de inte vill ha renar där, tycker vi.

Det är omöjligt, tycker Lars Tjärnlund, Malås största jordbrukare. Han har 140 hektar vall, utspritt på över 200 skiften inom ett många mil stort område.
- Det är jobbigt psykiskt också. En bonde sliter och arbetar, belöningen är att det växer. Sen finns det inget kvar. Som en snickare som bygger ett hus, som någon river och så ska han bygga upp det igen, utan att få betalt. Det här går inte. Ska jag betala allt så överlever inte jag. Ska de betala allt så överlever inte de, säger Lars Tjärnlund och tystnar.

Tjärnlunds anser att de de senaste åren har förlorat motsvarande 1000 ensilagebalar eller över en halv miljon kronor, som de nu kräver Malå skogssameby på. Renskötarna anser inte att de ska betala. Jörgen Stenberg gör en liknelse:
- Om man tänker sig att jag anlägger en rabatt i en kohage utan att hägna in. Kan jag tro då att korna inte äter blommorna, eller att det är bonden som ska hålla dem borta?

Trots krockarna på markerna kämpar båda parter på. Samebyn har alltid någon som svarar i telefon för att kunna fara ut och flytta bort renar från åkrar och trädgårdar. Dialogen är mycket viktig, tycker Jörgen:
- När jag började vara med i renskogen sa min pappa att en av de viktigaste arbetsuppgiferna för en renskötare är att dricka kaffe!

Hela sommaren har renskötarna i Malå sommarjour. Det blir var tolfte dag för var och en som delar på den. Då körde de några rundor för att spana om renarna är på odlingar. Sommarjouren innebär också att man är den som åker ut om någon ringer till samebyn om renar som stör eller förstör.

Renarna i Hundberg är uppmärksamma och några studsar förbi Jörgen åt fel håll, men de flesta småspringer snart över grusvägen och in bland granar och mossa. När de rör sig i flock blir det en mjuk, liksom rinnande, rörelse. Kalvarna, som är någon månad gamla, hinner med, och kraxar dovt om de kommer ifrån sin mamma. Längre västerut ska de samlas sent ikväll i en av samebyns hagar. I nattens svalka väntar kalvmärkning.

Text och Foto: PIA SJÖGREN

Intressant


Jörgen Stenberg Foto: Pia Sjögren


Lars och Anna Tjärnlund Foto: Pia Sjöberg


Sverige har tio skogssamebyar, nio i Norrbottens län, en i Västerbottens: Malå.

Skogssamebyar har inte, som de andra samebyarna, betesområden för renarna på kalfjäll utan är i skogslandet året runt.

Det är Länsstyrelsens som bestämmer varje samebys högsta renantal. Malå har 6200 renar.

En sameby är en ekonomisk förening för renägare med gemensamt betesland, inte en enskild geografisk plats.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?