- I dag lever vi i en helt annan tid där det faktiskt är gynnsamt att tala samiska. Vi har ett unikt tillfälle att revitalisera och utveckla våra språk. Det bör vi samer verkligen ta tillvara, säger Ulla Barruk Sunna, ordförande i Àlgguogåhtie vars syfte är att revitalisera umesamiskan. Foto: Malin Grönborg
2012-09-13

"I dag är det gynnsamt att tala samiska"

Alla bör ta chansen att utveckla sitt språk med de pengar som finns riktade till minoritetsspråken. Det tycker Ulla Barruk Sunna, ordförande i Àlgguogåhtie – Umesamer i samverkan. Föreningen har hittills genomfört fem språkbad i umesamiska.
Àlgguogåhtie startades 2009 med syftet att utveckla umesamiskan, som var det första samiska skriftspråket, till ett fortsatt levande språk.
– Eftersom de samiska språken varit förtryckta har de inte kunnat utvecklas på samma sätt som majoritetsspråk. Många har känt sig tvingade att överge sina modersmål. Men i och med minoritetslagen finns det goda möjligheter att arbeta med samiskan på ett bra sätt eftersom det finns pengar att söka, säger Ulla Barruk Sunna, en av dem som kämpar för att revitalisera umesamiskan.

Àlgguogåhtie har hittills fått 235 000 kronor från främst SOFI, institutet för språkvård och folkminnen, men även från de olika förvaltningskommunerna för samiska.

För pengarna har fem språkbad anordnats på spridda platser i språkområdet, i Lycksele, Arvidsjaur, Malå och Ammarnäs. 74 personer, från 4-åriga barn till personer i 70-årsåldern, har deltagit på lika villkor men med individuellt satta mål.
– Det har varit jättelyckat, väldigt trevligt och gett mersmak. Deltagarnas utvärderingar visar att vi hittat ett väldigt avspänt sätt att lära sig umesamiska. Faktum är att alla på nybörjarnivå vågat prata språket och använda fullständiga meningar, säger Ulla Barruk Sunna.

Det är svårt att veta exakt hur många i dag som pratar umesamiska eftersom det inte i nutid har gjorts någon undersökning av språkanvändningen i svenska Sapmi. Men rent generellt är det i dag färre som talar umesamiska jämfört med flera av de övriga samiska språken.
– Men det betyder inget så länge som det finns några människor som tycker att det är väsentligt att bevara ett språk och revitalisera det. Då är det värt att stödjas eftersom språket hänger oerhört intimt samman med människans identitet, säger Ulla Barruk-Sunna.

Hon fortsätter:
– Det viktiga för människan är att få tillgång till hela sina historia och där är det egna språket nyckeln.

Och i dag blir det allt fler som talar umesamiska igen enligt Ulla Barruk Sunna.
– Det har skett en kraftfull revitalisering som ingen förväntat sig. Det finns en väldigt stark och kraftfull vilja att återta det egna språket. Så jag är väldigt hoppfull när det gäller umesamiskan.

Vid språkbaden har kunskaperna varit olika. Somliga har inte kunnat något alls, medan andra kunnat prata flytande. Deltagarna har träffats under en helg med start på fredagen. På plats har det funnits två till tre ledare som håller ihop språkbaden, beroende på gruppens storlek.
– Men främst handlar det om att de som är äldre lär de yngre. För den skull är det inte ostrukturerat. Pedagogiken är genomtänkt och språkbaden planerade.

I stället har man genomfört olika konkreta och avgränsade situationer där språket har talats. Det blir ett naturligt sätt att överföra språket.
– Vi har till exempel kunnat vara utomhus och gjort upp en eld, och så pratar man utifrån det. De äldre talar på samiska och de andra tar efter.
– Man har också olika lekar där man får utrycka sig på umesamiska. Det blir ett väldigt trevligt sätt att lära när man samtidigt har kul tillsammans.

Speciellt lyckat tycker Ulla Barruk Sunna det senaste språkbadet var då hela familjer, 15 barn och 11 föräldrar, träffades i Lycksele.
– Det föll oerhört väl ut. Inlärningssituationen med barn och vuxna tillsammans i språkbad underlättar språkinlärningen. Risken är att det blir väldigt allvarligt och stelt med enbart vuxna, men får man vara med barn så lockar de fram leklusten och man vågar prata samiska.

Planen är nu att anordna ett nytt språkbad för familjer redan tidigt i höst.
– Tre dagar är en ganska lagom tid. Det blir väldigt intensivt och man orkar nog inte mer. Men däremot behövs det kontinuitet så att språkbadet återkommer regelbundet över tid.

CAMILLA ANDERSSON

Intressant


– Det viktiga för människan är att få tillgång till hela sin historia och kultur. Till det är det egna språket nyckeln. Många vill lära sig eller vidareutveckla umesamiska för att kompensera för det som tagits från dem och stärka sin identitet, säger Ulla Barruk Sunna.


Halsbandet köpte Ulla i södra Sverige.
- Men det ser ju väldigt samiskt ut! säger hon.
Foto: Malin Grönborg


Det umesamiska språkområdet sträcker sig från kusten, strax nedanför Umeå, och följer Umeälven in mot norska sidan, och norrut mot Arvidsjaur och Arjeplog.

Fjällsamebyarna Gran, Ran, Ubmeje och skogssamebyarna Östra och Västra Kikkejaur ingår i språkområdet. Lycksele betraktas som centralort.

De äldsta umesamiska skrifterna tillkom på 1600-talet.

Umesamiskan har likheter med både olika nord- och sydsamiska språk och betraktas som en övergångsdialekt mellan språkområdena. Men det har också helt unika särdrag.

Konsonantismen är av nordlig karaktär i likhet med pitesamiska och lulesamiska. Vokalismen hos umesamiskan har sydliga inslag i likhet med pitesamiska och sydsamiska.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?