Maria Furberg Foto: Malin Grönborg
De två senaste vintrarna har varit ett undantag från den nya trenden, men under hela förra decenniet upplevde renskötarna ett påtagligt förändrat klimat, berättar Maria Furberg som intervjuat renskötare om hur de upplever klimatförändringarna. Foto: Malin Grönborg
2013-06-14

Vädrets växlingar skapar problem

Renskötarna i svenska Sapmi ser redan stora förändringar i klimatet och de behöver stöd för att parera svängningen.  Det menar forskaren Maria Furberg som studerat hur renskötarna påverkas av jordens uppvärmning.   – Det kändes som om de sörjer framtiden, säger hon.

Klimatförändringarna är på allas läppar, inte minst sedan rapporten om att jorden riskerar att bli i genomsnitt fyra grader varmare under det närmaste seklet. De som märker förändringarna allra först är urbefolkningarna världen över som lever nära och av naturen.
– Renskötarna har redan upplevt väldigt stora förändringar i klimatet, säger Maria Furberg.

Hon är allmänläkare, blivande infektionsläkare och forskar vid Centrum för global hälsa vid Umeå Universitet. I en delstudie i sin avhandling om klimatförändringar och folkhälsa har hon djupintervjuat 14 renskötare i åldrarna 16 till 75 år från olika samebyar.
De två yngsta renskötarna hade inte så mycket att jämföra med. Men några av de äldre berättade att de redan på 1980-talet började prata om ett förändrat klimat.
– Tydligast har de märkt en skillnad mellan 2000 och 2010 där de tyckte att vädret förändrades väldigt påtagligt och att det också fick stora konsekvenser för renskötseln, säger Maria Furberg.

Renskötarna menade bland annat att vädrets växlingar blivit mer extrema med plötsliga hårda regn eller snöfall, eller en brännande vårvintersol. De upplevde också att året ”kuggats om” med längre, varmare och blötare höstar samtidigt som de långa, stabila kalla perioderna på vintern mer eller mindre försvunnit.
– Det kunde gå från plus 2 grader till minus 20 och tillbaks igen på ett dygn och detta var inget fenomen man kände igen, säger Maria Furberg.
Det orsakade att laven frös in under ett istäcke som renarna inte klarar att skrapa sig igenom och att det oftare blivit nödvändigt med utfodring.

Flera av renskötarna tyckte att de förändrade årstiderna gjorde så att renarna blev brunstiga något senare än förr, vilket i sig innebar att höstslakten fick senareläggas.  Det blev också svårare att samla renarna inför slakten när den traditionella köldknäppen inte längre kom utan svampsäsongen i fjällen förlängdes. Så länge det finns svamp i fjällen drar sig inte renarna ner mot skogslandet konstaterade renskötarna.

I några samebyar hade man försökt att återgå till traditionell flytt av renarna genom att vandra med dem och driva dem med skoter, i stället för att frakta i lastbil. Men det nya klimatet har gjort det ännu svårare att flytta traditionellt mellan vinter- och sommarbetet vid sidan av hinder som vägar, järnvägar, vindkraftsparker, gruvor och uppdämda älvar.
”Förr i tiden när vi flyttade så frös vattnen i oktober, då kunde vi flytta en månad före jul och använda oss av alla sjöar att transportera på. Men nu för tiden är det omöjligt, de fryser inte”, berättade en av de intervjuade renskötarna. 

Samtidigt kunde våren komma väldigt tidigt och snabbt, redan i mars, för att sedan stanna upp med en extremt kall maj månad. Det gjorde vinterbetena oanvändbara, renarna fick flyttas till fjälls för tidigt och där kunde det fortfarande vara vinter så att vajorna fick kalva i snöstorm.
Flera av de äldre renskötarna sa att de inte känner igen sig längre eftersom de kunskaper som förvärvats under århundraden inte längre stämmer överens med verkligheten.

Ett gemensamt tema utkristalliserade sig mycket starkt i renskötarnas berättelser enligt Maria Furberg.
– De är väldigt hårt pressade. Renskötarna är otroligt anpassningsbara, de anpassar sig hela tiden: efter renen, naturen, samhället runt omkring. Men min tolkning är att de nu befinner sig på gränsen för sin anpassningsförmåga. De tror inte längre riktigt på sin förmåga att anpassa sig till förändringarna. 

Manöverutrymme för att parera klimatförändringarna begränsas av det moderna samhället menar Maria Furberg.
– Renskötarna kan hantera klimatförändringarna om de har verktyg för det. Men de har inga verktyg kvar på grund av alla förändringar. Betesmarkerna har krympt för mycket och är för splittrade, och då blir det otroligt svårt.

– Jag upplevde inte att mina intervjupersoner beklagade sig. Det var mer konstateranden och framför allt ren och skär sorg i deras berättelser. Det kändes som om de sörjde framtiden och hur den skulle bli.

En av renskötarna uttryckte till exempel lättnad över att aldrig ha fått några barn, att slippa oroa sig för deras framtid.
– Det är ett starkt uttalande, med en kraftfull underliggande mening.
Frågan, menar Maria Furberg, är hur mycket förändring ett system kan absorbera och anpassa sig till och fortfarande vara detsamma, utan att bli ett helt annat system.
– Hur mycket kan man förändra rennäringen utan att renskötseln förlorar sin identitet? Här är det otroligt viktigt att svenska beslutsfattare skaffar sig en ökad insikt i samernas situation så att adekvata beslut kan tas för att stötta dem, säger hon.

Camilla Andersson

Intressant


 I en ännu opublicerad studie jobbar Maria Furberg och en klimatolog från USA med att jämföra renskötarnas berättelser med faktiska klimatdata.
– Vi har sett att data bekräftar renskötarnas berättelser i allt utom att vädret är extremare och mer varierande. Samtidigt är det något som flera arktiska urbefolkningar berättar om. Det får mig att fundera vad det är som vi forskare missar i våra data, säger Maria Furberg. Foto: Malin Grönborg


Foto: Patrik Trädgårdh

Fakta Hoten mot renskötseln, enligt renskötarna

Klimatförändringarna är ett hot bland många andra, enligt renskötarna i Maria Furbergs studie:
* Renbetesområdena krymper hela tiden på grund av exploatering i form av skogsavverkningar, vindkraftsparker, vägar, vattenkraft, turistanläggningar och gruvor.

* Förlust av traditionell kunskap och erfarenhet, inte minst genom att de unga lämnar renskötseln. Det finns inte tillräckligt med marker för att bära de stora hjordar som krävs för att renskötselföretaget ska gå runt.

* Fler störningsmoment. Renarna blir störda större del av året av bland annat jägare, äventyrsturister, snöskoteråkare, skidåkare.

* Svårigheterna att få en lönsam renskötsel. Näringen är beroende av statliga bidrag för att överleva. Renskötarna konstaterade att de själva bidragit till ökade kostnader genom att använda snöskoter, helikopter och lastbilar. Samtidigt är det idag ofta omöjligt att använda gamla metoder med tanke på de splittrade renbetesområdena och ett förändrat varmare klimat.

* Rovdjurspolitiken. Enligt renskötarna klarar inte näringen ett ökat rovdjurstryck. Klimatet med tunnare snötäcke underlättar dessutom för rovdjuren att jaga renarna.

* Alla dessa hot, tillsammans med klimatförändringarna, skapar en stor stress hos renskötarna.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?