Gállok Foto: Anneli Kråik Jannok
”Den mineralpolitik som Sverige i dagsläget driver bygger på en fortsatt kolonisation av det samiska folket och Sápmi. En fortsatt exploatering av Sápmi är något som Sametinget inte kan acceptera.”
Den samiska rösten är samlad och tydlig. Foto: Anneli Kråik Jannok

Gállok- ett nytt Alta

Kallak på svenska, Gállok på samiska. Det är platsen några mil utanför Jokkmokk i Norrbotten som den senaste tiden blivit synonymt med ett enat samiskt gruvmotstånd. Här vill det brittiska bolaget Beowulf Minings bryta järnmalm. Kommunen säger ja, samebyarna i området som är beroende av marken för sin renskötsel, säger nej.
De menar att gruvan kommer att ödelägga renskötselns framtid i området. Men inte bara den, utan även den samiska kulturen som bland annat skapats av livet med renen och i orörd natur. Men där kapitalismen råder väger urfolksintressen vanligtvis lätt. Beowulf Minings har fått tillstånd att genomföra provsprängningar i Gállok och i mitten av augusti genomfördes dem.
Dock inte utan problem. Aktivister och gruvmotståndare försökte stoppa sprängningarna vilket ledde till omtvistade polisingripanden. Och händelserna i Gállok blev inte bara en angelägenhet för riksmedia, utan även en världsnyhet.

Gállok ligger inom samebyn Jåhkågasskas åretruntmarker – ett mycket viktigt betesområde för samebyns renar och renskötare.
-Det har alltid inneburit lycka att vara här med renarna, men  numera känner jag bara sorg över att komma hit.
Det sade en av Jåhkågasskas unga renägare Mattias Pirak, när gruvmotståndare höll en manifestation i Gállok några veckor efter provsprängningarna. Omkring 500 personer deltog i manifestationen. Många av dem samer, och många samer som inte alls kommer från området runt Jokkmokk men som valde att visa sitt stöd och sina sympatier med de samer som direkt berörs av planerna på gruvan.

Gruvplanerna har delat Jokkmokks befolkning i två, men de tycks ha skapat en större enighet bland samerna i stort. Stefan Mikaelsson är ordförande i det folkvalda Sametinget. Han menar att Gállok blivit en samisk symbolfråga för det enade motståndet mot exploateringar på traditionella samiska marker.
-Det som händer i Gallok gör att vi samer inser att vi måste stå enade tillsammans. Vi måste ha en natur som är oförstörd. Vi går till framtiden i fotspåren av våra förfäder. Suddar man ut fotspåren förstör man vår framtid. Vi samer hävdar vår kultur i naturen, vi kan inte göra det på museer. Och om det är ett brott för samer att hävda sin kultur så är det fel på lagstiftningen och inte på oss, säger Stefan Mikaelsson.

I Rönnbäck utanför Tärnaby i Västerbotten vill bolaget Nickel Mountain/IGE Resources bryta nickel i stor omfattning.
-Det är ett högriskprojekt på flera plan och riskerar att ödelägga hela luft- och vattensystemet, säger Marie Persson, nyvald ledamot i Sametinget och grundare av nätverket ”Stoppa gruvan i Rönnbäck”.
Hon har under flera år försökt uppmärksamma omvärlden på de miljökonsekvenser som gruvan kan komma att ge upphov till, inte bara i området kring Tärnaby och Hemavan, utan längs hela älvsystemet ner till Umeå.
-Det som bekymrar mig mest är den oansvariga mineralpolitik som Sverige driver på som gruvnation. Sverige för idag en utarmande politik som inte värnar vatten, miljö, lokalsamhällen, urfolk och hälsa i ett långsiktigt perspektiv.
I Sverige är både gruvindustrin och rennäringen klassade som riksintressen. När gruvor planeras inom renskötselområdet är det alltså två riksintressen som ställs mot varandra, så också i Rönnbäck som ligger inom Vapstens samebys åretruntmarker. Under sensommaren  beslutade regeringen att riksintresset rennäring ska stå tillbaka för riksintresset gruvnäring beträffande gruvan i Rönnbäck. En besvikelse för många samer, inte minst för Marie Persson.  
-Beslutet är principiellt viktigt för hela det samiska folket. Näringsdepartementet motiverar sitt beslut ur ett strikt ekonomiskt perspektiv. Regeringen menar att en gruva genererar mer pengar än vad pågående rennäring gör idag. Beslutet bygger på rena spekulationer kring ett kortsiktigt ekonomiskt uppsving och man låter dessa förhoppningar väga tyngre än internationellt erkända urfolksrättigheter. Det är skandal att Sverige väljer att agera så år 2013, säger Marie Persson.

Nyligen inledde Sametinget sin sjätte mandatperiod. I närvaro av kungen och företrädare för Sveriges regering hölls en högtidlig TV-sänd invigningsceremoni i Jokkmokk. I samband med detta åkte sametingets ledamöter med buss ut till Gállok för att offentliggöra ett uttalande som dagen innan antagits av ett enigt Sameting. Med särskild hänvisning till gruvplanerna i Gállok och Rönnbäck kräver Sametinget i sitt uttalande att svenska staten stoppar all pågående gruvprospektering, undersökningstillstånd, arbetsplaner och koncessionsansökningar i avvaktan på att Sverige lever upp till internationell urfolksrätt. Sametinget skriver:
 ”Den mineralpolitik som Sverige i dagsläget driver bygger på en fortsatt kolonisation av det samiska folket och Sápmi. En fortsatt exploatering av Sápmi är något som Sametinget inte kan acceptera.”
Den samiska rösten är samlad och tydlig. Men det återstår att se hur tungt den väger när  miljö- och urfolksintressen ställs mot pengar och löften om arbetstillfällen i det som  idag blivit gruvyrans Sverige.

Anneli Kråik Jannok

Intressant



... Sverige är en stat byggt på territoriet av två folk, det samiska och det svenska. Det är ett grundläggande faktum som innebär att dessa folk måste utöva sin rätt till självbestämmande sida vid sida. Med lika rättigheter. Vilket inte sker idag. Läs mer


... Samernas rätt till självbestämmande och förvaltning har fått nytt bränsle. Hösten 2007, antog FN en urfolksdeklaration som erkänner urfolkens rätt till självbestämmande och rätt att äga, bruka och kontrollera land och naturresurser. Landområden som samer traditionellt brukat kan enligt deklarationen inte längre betraktas som statens egendom


... ­Urfolk världen över delar alla erfarenheter av hur kolonisatörers markövertagande lett till att deras egna marker krympt.
FOTO: Carl Johan UTsi

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?