– Men när vi började prata med folk förstod vi att det fanns faktiska behov. Att många hade det jobbigt, att det var på riktigt. Vi blev ganska berörda, säger Elfrida Bergman. Foto: Malin Grönborg
2013-10-14
Den 20 september har kulturanalytikern Elfrida Bergman och fotografen Sara Lindquist vernissage för utställningen Queering Sapmi vid Västerbottens museum i Umeå. Samtidigt presenterar de sin rykande färska 320-sidiga bok på samma tema.
Både boken och utställningen bygger på intervjuer med ett 30-tal personer med samisk identitet som också identifierar sig som queer, homo-, bi- eller transsexuella. Dagen efter vernissagen kommer att helt ägnas åt en workshop med inbjudna gäster och hbtq-personer från hela Sapmi. Förmodligen den första queera workshopen någonsin i Sapmi.

Det är resultatet av närmare tre års intensivt arbete inom ett från början minerat och oomskrivet område.  Med få samer som officiellt ”kommit ut” ur den heteronormativa garderoben.
– När vi började så fanns det folk som ifrågasatte om det överhuvudtaget fanns queera samer, säger Sara Lindquist.

Hon och Elfrida Bergman satt båda på kulturföretagsnätverket Krenova i Umeå när de tillsammans med samiska vänner började bolla frågan vad som händer om man är en minoritet i en minoritet, med utgångspunkt i att vara både queer och same.
– Vad får man för livsutrymme i form av möjligheter att göra fria val i livet? Blir livsutrymmet, större, mindre eller går inte att förutsäga? säger Elfrida Bergman.
Nyfiket började de fila på ett konstnärligt projekt med ett akademiskt utifrån perspektiv kopplat till samiska och queera identiteter.
– Men när vi började prata med folk förstod vi att det fanns faktiska behov. Att många hade det jobbigt, att det var på riktigt. Vi blev ganska berörda. Då kunde vi inte bara gegga konstnärligt och teoretiskt längre. Det utvecklades till ett socialt behövt projekt, säger Elfrida Bergman.

I början mötte de en del motstånd och misstänksamhet. Dels var de inte samer själva utan representanter för en kolonialmakt, dels gav de sig in på en brännbar fråga. Men när Saminuorra valde att gå in och äga projektet blev det enklare att nå ut.
– Samtidigt var motståndet bra för vår process, vi har hela tiden tvingats ifrågasätta oss själva och vilka vi är. Vi har också jobbat mycket med referensgrupper. Det har varit otroligt värdefullt, säger Sara Lindquist.
De nystade bland sina vänner och fick tips på queerpersoner – och sedan fortsatte tipsen rulla in i en snöbollseffekt: ”Jag såg de två killarna hålla händerna på Jokkmokks marknad, kanske är de ett par?” Till slut började folk ringa själva för att få ge sina berättelser.

I boken och utställningen finns allt från citysamer som nyligen upptäckt att de har en samisk bakgrund till personer från renskötarfamiljer. Den äldste som är med i boken och utställningen är 80 år. Den yngsta är 18 år.
De flesta av dem hade aldrig någonsin tidigare berättat sin historia öppet för någon. Men 25 av de intervjuade ställer nu upp med både namn och bild.
– De flesta har mötts av motstånd, även om de haft det olika tufft, säger Sara Lindquist

Är det svårare att vara same och queer, än svensk och queer?
– Det är svårare att tillhöra ett mindre sammanhang om man är queer vare sig det är en liten by i Småland, inlandet i Västerbotten eller ett litet samiskt sammanhang. Det komplicerar situationen när man tillhör starka och tajta grupperingar, säger Elfrida Bergman.
Hon brukar jämföra med när hon själv ”kom ut” som lesbisk. I hennes familj hade det aldrig pratats om hbtq-frågor eller att det skulle vara okej att älska någon, fysiskt och mentalt, av samma kön.
– Hela ens bild av framtiden och hur den ska vara, förändras när man upptäcker att man inte är hetero. Och har man inte haft sådana samtal i familjen och vet hur de kan tänkas reagera så är det nervöst. Men det enda jag satte på spel var mina föräldrar och min familj. Jag visste att jag kunde välja det som var viktigt för mig ändå: att spela trumpet och hålla på med politik, säger Elfrida Bergman
– Men i extremexemplet i en renskötande familj, även om en minoritet av alla samer är renskötare, är släkten skitviktig för dig. Och du är beroende av samebyn för att kunna sköta ditt jobb och av en specifik plats för att få prata ditt språk. Det handlar om ekonomi, kultur och identitet. Man har så mycket mer att förlora.

Under projektets gång tycker de att de mött en allt större öppenhet och nyfikenhet från heterosamer. Och beskriver Saminuorras och norska motsvarigheten, Noerehs, växande engagemang med värme. Bland annat har svenska ungdomsstyrelsen agerat statister på flera av bilderna i utställningen och boken.

Efter Umeå kommer utställningen att turnera i både Sverige och Norge. Bland annat är den inplanerad till Jokkmokks marknad och till Europride i Oslo nästa år, då den ställs ut på Kulturhistoriska muséet i den norska huvudstaden.
– Vi hoppas att vi med projektet kan vara med och skapa ett samtal om queerfrågor. Och om man då märker att ens familj inte tycker det är okej så finns det i alla fall 25 personer här som är öppna och som man kan prata med, säger Elfrida Bergman.
– Det vore så himla häftigt om det nu bildades en hbtq-organisation i Sapmi där kunskapen kan samlas, säger Sara Lindquist.

Camilla Andersson



Intressant


Fakta Queering Sapmi

Ett demokratiprojekt för och med samiska individer som på något sätt utmanar sexualitets- och genusnormer.

Har vernissage och boksläpp på Västerbottens Museum i Umeå 20 september 2013. Utställningen pågår till 8 december 2013 och är sedan inbokad på olika platser i Sverige och Norge.

Projektägare är Saminuorra och Ögonblicksteatern i Umeå. Därutöver har man ett drygt 10-tal finansiärer. Hela budgeten ligger på drygt 5 Mkr, fördelat på tre år.


Kulturanalytikern Elfrida Bergman har gjort cirka 200 timmar intervjuer med homo-, bi-trans- och queerpersoner i Sapmi. 


Fotografen Sara Lindquist har haft ett material på cirka 20 000 bilder som sedan kokats ner till 149 större och 12 mindre bilder.

Materialet finns på fem språk: svenska, norska, finska, sydsamiska och nordsamiska.

Efter projektets slut ska utställningen förvaltas av Ájtte, Svenskt fjäll och samemuseum, i Jokkmokk.
Boken kan beställas på qubforlag.se

FOTO: Malin Grönborg

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?