När Queering Sapmi öppnade sina dörrar i vernissagen för utställningen på Västerbottens Museum kom cirka 300 personer. Dagen efter diskuterade 95 personer från olika organisationer, tjänstemän, forskare och enskilda personer med samisk bakgrund hbtq-frågor i Sapmi och vilka behov som finns. De första stegen för att i framtiden skapa en samisk queerorganisation togs. Foto: Malin Grönborg
2013-09-26

Acceptans och respekt

En större acceptans och respekt. Det hoppas Chris Nikolas Hermansen Sara och Katarina Kielatis, två av dem som är intervjuade i boken och utställningen Queering Sapmi, att projektet ska leda till.
Chris Nikolas Hermansen Sara växte upp som flicka i norska Alta innan han insåg att han trivs bättre som kille och inledde processen för ett könsbyte, samtidigt som han också gillar killar och beskriver sig som bög.
Katarina Kielatis, uppvuxen i Porjus, definierar sig som queer och attraheras av personer, inte deras sexuella läggning eller biologiska kön. Eller som hon säger i boken Queering Sapmi: ”Jag har alla dörrar öppna. Jag är bara jag.”

Båda ser det som viktigt att ha varit med i Queering Sapmi och få berätta, för att visa att de finns och på så sätt kanske stötta andra queera samer som inte kommit ut.  Chris tog själv kontakt med initiativtagarna Elfrida Bergman och Sara Lindquist.
– Jag vill banka in i huvudet på folk att det finns queera samer. Många samer, i varje fall i Finnmark, har inte kommit ut. Och eftersom jag inte är rädd så kan jag bidra och hjälpa folk. Inte för att andra nödvändigtvis ska komma ut, men för att de ska kunna acceptera sig själva för vilka de är. Och för att informera dem som är homofober så att de kan förstå och respektera oss som är queera. Jag respekterar dem och de måste kunna respektera mig tillbaka, säger Chris.
Katarina säger att hon innan inte gjort speciellt stor sak av sin sexuella läggning, även om det på olika sätt sipprat ut att hon lever och vill leva utanför heteronormen.
– Jag avskyr den heterosexuella normen och monogama sättet att leva. Jag vill att det ska vara okej att vara precis som du är utan att någon ska tycka att det är märkligt.

Vad har det inneburit för dig att vara med i projektet?
– Att alltid vara öppen. Att jag är starkare i mig själv. Jag har alltid varit queer och stolt, men att vara det i samiska situationer har aldrig existerat. Det är svårt. Men efter att jag varit med i Queering Sapmi är det en självklarhet att jag ska kunna vara queer och stolt även i samiska situationer, säger Katarina.
Hon konstaterar att hon hittills bara fått positiva reaktioner över sitt deltagande i projektet.

Blev du förvånad?
– Ja. Men det finns ju fortfarande människor som på grund av okunskap är fördomsfulla, men de försöker jag bara skärma bort.
För Chris var det svåraste när han kom ut att omgivningen kom att behandla hans mamma och resten av familjen som annorlunda och konstiga, på grund av honom.
– Det gick inte bara ut över mig utan över hela familjen. På grund av det starka samiska samhället är det lätt att hela familjen blir utfryst, att man pratar strunt om dem. Men min familj har ändå tagit det bra. Och det finns bara ett sätt att tackla det på: skita i det. För mig och min familj har det bara inneburit att vi fått en starkare samhörighet. Jag har fått mycket stöttning från familjen.
Katarina ser fram emot att få visa upp den fysiska boken Queering Sapmi för släkt, vänner och andra.
– Det känns helt surrealistiskt, underbart att den är här.
Vad hoppas ni att den och utställningen ska leda till framöver?
– Acceptans och respekt, säger Chris.
– Och förståelse, kunskap. Att icke-queera samer förstår och inser att det finns queera samer och att det inte är något märkligt. Jag vet om flera personer som inte vågar komma ut för att de är rädda för vad släktingar ska tycka, säger Katarina.

 

Camilla Andersson

Intressant


Chris Nikolas Hermansen Sara tycker det var viktigt att få berätta sin historia i Queering Sapmi, men ifrågasätter att folk alltid måste ”etikettstämplas”. – När jag presenterar mig vill jag inte behöva säga: ”Hej, jag är Chris, jag är same och transsexuell”, när jag möter någon. Jag vill säga ”Hej, jag är Chris och jag är människa.”


– De här dagarna har varit en sjukt fantastisk upplevelse. Det har varit en oerhörd kraft att få höra andra berätta hur de vill driva det här vidare, sa Elfrida Bergman, projektledare för Queering Sapmi tillsammans med Sara Lindquist.
Den politiska sektorn var i stort sett de enda som inte fanns representerade med officiella representanter.
– Vi har bjudit in 70 personer, tjänstemän och politiker, från Sametingen i Sverige, Norge och Finland men inte fått några svar, med brasklapp för möjligen ett. Däremot finns det personer med från tingen som själva är queera samer, men de är ju här som privatpersoner, sa Elfrida Bergman.


Jonna Blind, Klimpfjäll var med på workshopen dagen efter vernissagen
– Jag har blivit intervjuad två gånger senaste året om att komma ut och vara den man är. Jag har inte brytt mig så mycket om etikett tidigare. Men det är bra ju fler vi är som visar att vi finns och att det faktiskt kan gå bra att komma ut. Det ska inte vara negativt att vara queer. Det ska vara positivt eller åtminstone neutralt. Därför är jag här.


Aili Elisa Thomassen och Ylva A Haetta Ophaug, kom båda från norska samiska ungdomsstyrelsen Noereh, som stöttar Queering Sapmi.
– Det är väldigt bra att man belyser och berättar om queera samiska personer och deras historia så att folk får en större förståelse. Det finns för mycket skvaller och struntprat som det är idag, sa Ylva A Haetta Ophaug. Foto: Malin Grönborg

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?