Skattefjällsmålet

Skattefjällsmålet från 1981 var en tvist mellan ett antal jämtländska samebyar och den svenska staten kring äganderätten till de så kallade skattefjällen. Tvisten prövades i tingsrätt, hovrätt och slutligen i Högsta Domstolen (HD). Skattefjällsmålets dom har haft stor betydelse för hur samernas renskötselrätt behandlats av domstolar och myndigheter de senaste decennierna.

Den dåvarande rennäringslagen utgick ifrån premissen att de svenska fjällmarkerna ägdes av staten, men uppläts till samebyar för renbete inom angivna områden eller där renskötsel bedrivits ”av ålder”. Samebyarna ville dock pröva ifall de på rättsliga grunder hade äganderätt på markerna, eftersom de ensamma och under lång tid brukat markerna. I andra hand, ifall domstolen kom fram till att staten ägde skattefjällen, ville samebyarna få prövat ifall de hade starkare rättigheter till dessa marker än vad som kunde uttolkas av rennäringslagen.

Högsta Domstolen kom fram till att samebyarna varken hade äganderätt till skattefjällen eller några rättigheter utöver vad som angavs i lagen. I början betraktades detta som ett stort nederlag för både de berörda samebyarna och för det samiska folket, men denna syn har över tid förändrats. Högsta Domstolen gjorde nämligen vissa principuttalanden i sin dom som senare har kommit att få stor betydelse i arbetet att fastställa och tydliggöra den samiska bruksrätten till mark och vatten.

HD konstaterade att renskötselrätten vilade på civilrättslig grund och tillhörde det samiska folket kollektivt. Det fastslogs därför att renskötselrätten skulle betraktas som en rätt att bruka markerna som var likställd med den grundlagsskyddade äganderätten (regeringsformen 2:18). Uttalandet var principiellt viktigt, då det klargjorde att samernas kollektiva renskötselrätt vilade på en stabilare grund än bara enkel lagstiftning eller avtal.

HD kom också fram till att renskötselrätten baserades på urminnes hävd, enligt de kriterier som uppställdes i den gamla jordabalken. Domstolen ansåg att kriterierna inte uppfylldes i de områden som Skattefjällsmålet gällde, men nämnde att områden i de nordligare delarna av landet troligen mötte kraven. Resonemanget förklarades dock inte djupare än så, eftersom domstolen som princip bara ska behandla det aktuella rättsfallet. Det har förenklat uttryckts att samebyarna förlorade i sak, men att det samiska folket ändå vann en principiell delseger, tack vare de klargöranden som domstolen gjorde.

Följderna av Högsta Domstolens utslag blev att rennäringslagen ändrades. I första paragrafen lades det till att rätten […] tillkommer den samiska befolkningen och grundas på urminnes hävd”. De följande decennierna grundades många domar i tvistemål som gällt samers renskötselrätt på de slutsatser som drogs av HD i Skattefjällsmålet. Sedan dess har därför målet haft stor betydelse för hur den samiska renskötselrätten tolkats i domstolar.

Text: Olov Anders Sikku

Begrepp och förklaringar

Jordabalken – en del av Sveriges lag. När den gjordes om 1972 avskaffades begreppet urminnes hävd, vilket innebär att ingen ”ny” urminnes hävd kan skapas.

Äganderätten – Grundlagsskyddad rättighet som innebär ingen kan fråntas sin egendom utan starka skäl och skälig ersättning. Den samiska bruksrätten till renbetesmarker är likställd med äganderätten.
 

Intressant

Urminnes
hävd
Ett juridiskt begrepp som betyder att rättigheter förvärvats genom att någon ohindrat brukat marken så länge att ingen längre minns hur man kom över den.

Skattefjäll
Områden som samer nyttjade och betalade skatt för. Beskattningen försvann när första renbeteslagen stiftades 1886 och skattefjällen införlivades i samebyar.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?