Finalen i Sápmi awards 2014, bästa kvinnliga renskötare. Foto:AnaMaria Fjällgren
Finaltävling i bästa kvinnliga renskötare i Sápmi Awards 2014. Foto: AnaMaria Fjällgren

Jämställdhet i renskötseln

Siffror från Sametinget visar att andelen kvinnor som äger renare är mindre än männens. De kvinnliga renägarna äger också färre renar. Samtidigt upplever kvinnor att deras arbetsinsats inte är lika självklar i renskogen.

Att vara kvinna i renskötseln beskrivs som att bli sedd utifrån, att man ”bara är en tjej som egentligen inte orkar någonting”. Det skriver Maria Karlsson och Sofia Näckter  i sitt examensarbete i psykologi våren 2013, ”Erfarenheter av att vara ung renskötande kvinna” (Umeå universitet). En av de tretton intervjuade säger:
- Jag har nog mer sett min roll som lite gammaldags på så sätt att kvinnan sköter hemmet och det runt omkring, ja, stötta upp sin man helt enkelt.
Det finns, enligt uppsatsen, en central och en mer perifer del inom renskötseln. Männen är oftare i centrum, med renarna, där statusen är högst. Kvinnorna jobbar oftare i det som kallas renskötselns periferi.

Informanterna berättar att en tjej behöver arbeta hårdare än jämnåriga män för att få känna sig accepterad och bli tagen på samma allvar. Andra menar att en kvinna ändå aldrig kan uppnå samma status och acceptans som en man:
- Där känner man ju inte att man har riktigt samma status för att man inte sitter ute på fjället på skoter eller en motorcykel, så man är väl inte värd lika mycket eller gör ett tillräckligt bra jobb.

Ett av kapitlen i uppsatsen heter ”En kvinna kan också vilja vara i renskötselns centrum men det finns tyvärr en annan plats vikt för oss”.
- En bra kvinna är en som tar hand om barnen på gärdet, slänger fast några kalvar, sen hem och laga mat, hänga upp kläder, hinna ta hand om barn och allting - och inte gnälla, det är det bästa, säger en kvinna i de intervjuer som Karlsson och Näckter använder i sin uppsats.

Nyligen publicerad statistik på Sametingets hemsida visar att fyra av tio renägare är kvinnor. Bara 17 % av de så kallade gruppansvariga, de som i lagen fortfarande kallas ”husbonde”, är kvinnor. De äger dessutom mindre än hälften så många renar (87 renar/person) som de manliga gruppansvariga (196 renar/person). Siffrorna är genomsnitt från statistiken för 2013.

Kvinnor i renskötseln kan också riskera att bli utstötta från samebyn vid skilsmässa eller om de berättar om till exempel våld i relationen. En kvinna i en renskötarfamilj är mycket beroende av mannen och hon riskerar mycket om hon skulle lämna mannen och anmäla honom vid misshandel. Det gör henne extra utsatt, säger kommunpolitikern Ragnhild Nilsson till tidningen NSD.

2014 väljer Sápmi Awards att göra om renskötarklassen så att bara kvinnliga renskötare kan nomineras. Fler har nominerats än tidigare år. Enligt kriterierna ska den som vinner ära och 100 000 kronor bland annat ha god djuromsorg, veta hur renar rör sig, kunna slakta och bedöma bete och snö samt ha goda kunskaper om renmärken.
- Det är ganska många kvinnor som inte gör annat än är i renskogen. Men de som bara är i hagar, de är väl inte renskötare? Man ska kunna samla ren också, säger Fia Kaddik, projektledare Sápmi Awards.

I Sametinget är frågan om jämställdhet uppe, både politiskt och i myndighetsutövningen. Men för lite, tycker bland andra Sara Larsson, sametingspolitiker för Min Geaidnu sedan 2001:
- Rennäringen är en machokultur, precis som jord- och skogsbruk.
Vad menar du med machokultur?
- Ja, att jämställdhet inte är på tapeten, att man inte anpassar för både män och kvinnor, vem är föräldraledig inom renskötseln, till exempel? Jämställdhetsfrågan uppfattas till och med som lite fånig. Men att hela det samiska samhället skulle vara macho, det är en förlegad bild, säger Sara Larsson.

Marita Stinnerbom, styrelseledamot för Guovssonásti och själv renskötare ser att det rör på sig nu, bland annat tack vare extra anslag till Sametinget för jämställdhetsarbete. När till exempel samebyar bjuds in till myndigheten bjuds både en kvinna och en man in.
- Det är också lättare för kvinnor att få startstöd beviljat. Ibland kan det till och med slå snett, när en tjej som har annat heltidsarbete vid sidan om får pengar, men inte en kille som bara håller på med renskötsel, säger Marita Stinnerbom.

Text: Pia Sjögren

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?