- Vi är generationen som tar sig ur ett förtryck. Förra generationen var ledsen men den här generationen är arg, säger Maxida Märak. Foto: Hans Olof Utsi

- Vi säger som det är och vi lägger ner vår själ i det vi gör, säger systrarna och artisterna Mimie och Maxida Märak. Foto: Hans Olof Utsi

2014-11-24

"Sápmi behöver en revolution"

Politik behöver inte bara betyda långa sittningar på kommunfullmäktigemöten eller lobbyverksamhet i riksdagens korridorer. Det kan lika gärna vara en raplåt som sätter makthavare i gungning.

Det vet systrarna Maxida och Mimie Märak med rötterna i Jokkmokk och Stockholm. Just nu turnerar de med föreställningen ”Under asfalten ett fjäll”, en blandning av rap, spoken word, jojk och tunga dansbeats. De använder sina texter och sitt artistiska uttryck för att bland annat skapa debatt och uppmärksamma gruvindustrins intrång i rennäringsområden utanför Jokkmokk.

När vi möts är de i Kiruna för att vara med på världens första Sápmi Pride och de filmas av ett kamerateam från SVT som ska följa dem under en vecka för en realityserie som ska sändas nästa år.
Dagen före har Maxida och Mimie haft en spontan konsert på gatan i Jokkmokk för att störa ett gruvmöte. Maxida lyckades också få prata med Beowulf minings styrelseordförande Clive Sinclair Poultonsom vill starta gruvan i Gállok. Hon härmar hans brittiska accent när hon berättar om hur han ”spelat ovetande” om deras protester.
-    Han svarar inte i telefon. Han vägrar att prata med media. Vi har lyckats bäst med att nå honom. Jag ställde honom mot väggen om allt men fick inget svar på riktigt. Han sa bara: Maxida, I want you to trust me. Jag sa till honom att hela min familj kollapsar om gruvan blir av.

Maxida och Mimie pratar snabbt, fyller i varandras meningar och brister ofta ut i gapskratt över interna skämt. Det märks tydligt att de är viktiga ventiler och stöd för varandra. Systrarna är uppvuxna i en familj där det varit högt i tak och de kunnat gå sin egen väg. Musik, teater och skrivande har alltid varit viktigt.
Maxida blev känd i Sápmi när hon medverkade i Giron Sámi Teáhters kabaré om fördomar kring samer, tornedalingar och svenskar för några år sedan. I den framförde hon en samisk version av låten ”The mountain” som fick ett enormt gensvar. Den blev ett inlägg i debatten om gruvorna. Och hon fortsatte att skriva musik och att jojka på sitt eget karaktäristiska sätt. Mimie ställde upp i SM i Poetry slam och kom tvåa två år i rad med sina samhälls- och gruvkritiska texter.

Under Jokkmokks marknad arrangerade de cahppes raidu, den svarta renrajden med ackjor med renskelett, för att sätta fokus på gruvfrågan. Och de har även gjort en radioteater som sänts i P1.
Medan många jublar över systrarnas engagemang finns det också gruvförespråkare i Jokkmokk som gått hårt åt särskilt Maxida. Hon har kallats lappjävel, blivit spottad efter och på sociala medier hängs hon ut och angrips. När systrarna uppträdde för skolelever i Jokkmokk blev några föräldrar upprörda över att deras barn hade blivit, som de tyckte, utsatta för propaganda.
- Vi vänder allt till vår fördel. Det är skrattretande och sorgligt det folk gör och säger. Vi har varandra och då pallar vi allt, säger Mimie.

Och deras konst blir ett vapen. De säger att allt de skapar är äkta och kommer från hjärtat. Det är inte alltid medvetet politiskt, men allt har ett budskap.
- Det vi gör kommer helt rätt i tiden. Det fattades folk som vågade sticka ut hakan på riktigt men det gör vi. Sápmi behöver en revolution, säger Maxida.

Hon träffade en same som kämpat i Altakonflikten och insåg då att det de gör nu kanske inte får omedelbar effekt men hon är säker på att det kommer att ha betydelse i framtiden.Maxida har en liten dotter och hon framhåller ofta att det är för hennes framtid hon kämpar.
- Jag skulle aldrig kunna se henne i ögonen om jag inte gjorde allt jag kan.

I ”Under asfalten ett fjäll” vill de få publiken att dansa och Sápmi Pride var en total eufori för Märaks. Det handlar inte bara om gruvor, utan också om att få vara sig själv. Mimie höjer näven i luften och säger att hon som bisexuell vet hur det är att komma ut i Sápmi.
- Vi vill ge vår publik ett fett dansgolv. Det är ett politiskt dansgolv men också bara ett dansgolv. Ta av dig BHn, skaka rumpa, hångla med någon, dansa! Sápmi behöver ett dansgolv, Sverige och världen behöver Sápmis dansgolv, säger systrarna.

Förändringen i Sápmi är påtaglig och Maxida säger att det beror på den nya generationen som inte upplever sig förtryckt och som vågar protestera. En folkgrupp som reser sig ur ett förtryck blir starkt.
- Jag har hela tiden sagt att 2014 skulle bli förändringens år. Det har varit något i stjärnorna. 2015 kommer att bli händelsernas år, säger hon.

Enligt Mimie når deras konst också den äldre generationen.
- Många äldre kommer och pratar med oss efter föreställningarna. De får se att det händer, att man kan ta plats och det gör mig så lycklig i själen.

Ett av deras mål är att nå ut med kunskap om samernas situation. De menar att Sveriges taktik alltid varit att tysta ner det samiska och okunskapen blir farlig. De konstaterar att en stor grupp människor inte är intresserade av politik men med musik och rätt texter kan man nå även dem.
- Vi vill lära folk mer. Föreställningen handlar om systerskap, kärlek och att stå upp för sig själv.

ANN-HELÉN LAESTADIUS
 

Fakta

Namn: Maxida Märak
Ålder: 25 år
Familj: Sambon Mattias som är renskötare och dottern plus ursprungsfamiljen med mamma, pappa och två syskon.
Bor: Jokkmokk
Aktuell: Föreställningen ”Under asfalten ett fjäll” som just nu turnerar i Sápmi och övriga Sverige.  Kommande skivsläpp och skådespelardebut i långfilmen ”Glada hälsningar från Missångerträsk”.

Namn: Mimie Märak
Ålder: 22 år
Familj: Mamma, pappa och två syskon.
Bor: Jokkmokk
Aktuell: Föreställningen ”Under asfalten ett fjäll” som just nu turnerar i Sápmi och övriga Sverige.
 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?