Åsa Nilsson Lindgren, kemist och forskare vid Kemiska institutionen vid Umeå Universitet, demonstrerade sedan på plats hur aktiva läkesubstanser kan utvinnas och isoleras ur samiska medicinalväxter. Foto Malin Grönborg

Foto: Malin Grönborg

? När man äter och dricker av det som naturen ger så blir man pigg. Man ska vara ödmjuk, öppen och känslig för dessa saker, konstaterade Laila Spik. Foto: Malin Grönborg

Foto: Malin Grönborg

2014-12-02

Samisk läkekonst

Den samiska läkekonsten har under hösten tagit plats på Västerbottens Medicinhistoriska museum vid Norrlands universitetssjukhus.  Bland annat genom en permanent utställning.
– Det är självklart en brist att vi inte haft den traditionella samiska medicinen tidigare här, säger Nils Bäckman, styrelseordförande för Medicinhistoriska föreningen.

Utställningen om den samiska läkekonsten är framtagen av museologistudenterna vid Umeå Universitet. Texter och bilder berättar om bland annat de växter och örter som betytt mycket inom den samiska hälso- och läkekonsten genom århundraden. Här finns också inlånade föremål från Västerbottens museum och ett herbarium från Fjäll- och samemuseet Ajtte i Jokkmokk.

Utställningen är permanent. Och det är bra att den nu finns på Medicinhistoriska museet, anser Moa Sandström, projektassistent vid Vaartoe, Centrum för samisk forskning. Centret har funnits med som bollplank vid utformningen av utställningen.
– Till viss del finns den samiska läkekonsten representerad på Ajtte och på Skogsmuseet i Lycksele, men i övrigt vet jag inte om det finns en liknande utställning. Vi välkomnar verkligen att Medicinhistoriska museet vill demokratisera sina utställningar, säger Moa Sandström.

Museet ligger i Norrlands Universitetssjukhus lokaler och drivs av Västerbottens Medicinhistoriska förening.
– Ska man ha ett mediciniskt museum i Umeå värt namnet så bör vi också ha med den traditionella samiska medicinen, säger Nils Bäckman, styrelseordförande för föreningen.

Museet har som mål att inte enbart belysa skolmedicinen utan också ha med folkmedicinen.
– Går man tillbaka i tiden så var det ju det folk hade att tillgå, säger Nils Bäckman.

Varför har inte den samiska läkekonsten funnits med tidigare på museet?
– Det är en bra fråga. Men en förklaring kan vara att vi är en liten ideell förening med begränsad budget, och museet har endast funnits i 10 år.

Den samiska läkekonsten bygger på kunskaper som förts vidare muntligen genom generationer. Och under hösten kompletteras utställningen med föredrag och workshops om samisk läkekonst, medicin och mat.

Laila Spik, samisk kulturarbetare, fick under sin uppväxt lära sig om växter med goda egenskaper av sin far som gärna delade med sig av sina kunskaper. På invigningsdagen av museet höll hon en workshop och berättade detaljerat om hur dekokt på rallarrosen kan användas mot bihåleinflammation, om fjällsippan som kan tas både invärtes och utvärtes mot reumatism, om röllekan som kan användas mot menstruationssmärtor, om ripbärsbladen som används mot stafylokocker – och mycket mer.
– När man äter och dricker av det som naturen ger så blir man pigg. Man ska vara ödmjuk, öppen och känslig för dessa saker, konstaterade hon.

Åsa Nilsson Lindgren, kemist och forskare vid Kemiska institutionen vid Umeå Universitet, demonstrerade sedan på plats hur aktiva läkesubstanser kan utvinnas och isoleras ur samiska medicinalväxter.  Hon tog kvanne som exempel, en mycket vanlig medicinalväxt som traditionellt använts bland annat för allt från att häva yttre bölder till inre sjukdomar som magsår. Minst 60 olika substanser kan fås ur den eteriska oljan från kvanneroten. Till exempel finns varianter av kumariner – ett samlingsnamn på vissa kemiska föreningar – i kvanne. Och några varianter av kumariner har visat sig vara potentiella läkemedelssubstanser, bland annat som antiinflammatoriska medel.  
– Det är ingen tvekan om att det finns substanser i växter i naturen som kan bota sjukdomar, sa hon.

Ett klassiskt exempel är aspirin. Traditionellt tuggades det förr på vitpilsbark som febernedsättande medel. Men genom att utvinna föreningen salicyl ur barken finns idag de verksamma ämnena i en koncentrerad tablett.
– Man kan behöva tugga i sig 35 gram bark för att motsvara en liten tablett, sa Åsa Nilsson Lindgren.

Moa Sandström menar att det finns lite forskning om samisk läkekonst.
– Kanske för att det handlat om traditionell kunskap. Men man har heller inte alltid varit så benägen att prata om det vitt och brett.

De skrivna källor som finns sedan tidigare är få och vittnar om ett kolonialt synsätt.
– Det har varit en stor utmaning att hjälpa till vid arbetet med utställningen. Det är lätt att hamna i koloniala stereotyper om man inte ifrågasätter materialet, säger hon.

Det är viktigt dock att akademin klargör att traditionell kunskap är betydelsefull.
– Traditionell kunskap är lika mycket värd som annan viktig kunskap. Det handlar mycket om att vrida på perspektiven och omvärdera vems kunskap som är värd något. Jag tycker det vore fantastiskt om en person som Laila Spik kunde få anslag för att dokumentera den enorma kunskap hon besitter, säger Moa Sandström.

Camilla Andersson
 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?