Foto: Hans Olof Utsi

- Jag har hand om webben och text-tv. Många vet kanske inte att vi har text-tv, säger Marie-Louise Niia, webbredaktör på SVT Sápmi. Foto: Hans Olof Utsi

Lisa Utsi Foto: Hans Olof Utsi

Lisa Utsi är en av programledarna för aktualitetsprogrammet Radio Sápmi. Kathrin Nutti är ofta först på redaktionen, redan vid fem är hon på plats för att uppdatera webben och skriva texterna till de svenska nyhetssändningarna på morgonen. Foto: Hans Olof Utsi

Carola Isaksson, tf redaktionschef på SVT Sápmi, går igenom ett avsnitt av det samiska barnprogrammet ?Det stora uppdraget? som snart ska spelas in. Foto: Hans Olof Utsi

Redaktör Anna-Karin Niia har jobbat på Oddasat sedan starten 2001, både som reporter och redaktör. Under det senaste året har hon producerat och jobbat mycket med livesändningar på webben. Foto: Hans Olof Utsi

Anne Ravna Allas sitter i radiostudion och förbereder eftermiddagens sändning av Radio Sápmi. Foto: Hans Olof Utsi

2014-12-09

Tv och radio på samiska

I ett av de före detta så kallade Rymdhusen i Kiruna finns Sameradion och SVT Sápmi granne med P4 Norrbotten och Nordnytt. Sameradion och Oddasat som tidigare var konkurrenter om de samiska nyheterna arbetar nu sida vid sida och har också en gemensam webb.

I ett konferensrum planerar projektledaren på SVT Sápmi, Carola Isaksson, barnprogrammet ”Det stora uppdraget” med sina kollegor. De diskuterar den kommande inspelningen och hur barnen kommer att reagera känslomässigt.

Samtidigt sitter reportern Anne-Ravna Allas i en radiostudio och förbereder eftermiddagens sändning av Radio Sápmi.
Kathrin Nutti som är nyhetsuppläsare för de svenska nyhetssändningarna, 6.35 och 7.30, har varit på plats sedan fem på morgonen då hon förberedde sina texter och uppdaterade webben.

Mitt i lokalerna sitter Oddasat-redaktören Anna-Karin Niia och planerar dagens inslag samtidigt som webbredaktör Marie-Louise Niia sköter webben.

-    Jag har jobbat här sedan Oddasat startade 2001. Då var vi fyra anställda, nu är vi tio. Jag började som reporter och blev redaktör. Numera är vi flera redaktörer och det är bra för det leder till olika nyhetsprioriteringar, säger Anna-Karin Niia.

Varje dag ska det göras ett inslag och två telegram och det är inga problem att fylla kvoten. Anna-Karin planerar och lägger ut jobben. Hon säger att mycket har förändrats under åren och att de nu har betydligt fler plattformar för att nå ut med de samiska nyheterna: TV, radio, webben, text-tv och sociala medier. I början var hon emot samarbetet mellan radio och TV.
-    Nu ser jag att det bara blivit bättre eftersom vi får ut fler nyheter och vi kan välja vilken plattform som olika nyheter passar för.

Marie-Louise Niia säger att redaktionerna istället för att springa på samma nyheter hinner göra flera jobb. Och numera finns en webbreporter schemalagd på kvällstid som håller webben uppdaterad. För mer tevetid får man inte. Oddasats kvart varje vardag är det utrymme man får i SVT.
-    Händer något på en lördag bokar jag ett team och de lägger ut jobbet på webben. Och vi kan också leverera materialet till Nordnytt och andra SVT-sändningar, säger Anna-Karin Niia.

Hon har även varit den pådrivande för livesändningar på webben vilket man började med under senaste sametingsvalet. Sameradion har haft direktsändningar under många år men med webben öppnades möjligheter även för teve.

Nu har de roddat sändningar från valdebatter, Sápmiawards och gruvdemonstrationer.
- Under Sápmiawards sände vi totalt sju timmar och drog en halv kilometer kablar. Jag tror att det är något vår publik saknat så det är kul, säger Anna-Karin Niia.

Hur viktigt är det med samiska nyheter?
- Det är superviktigt. Främst för vår målgrupp men också för att visa andra än samer att vi finns, säger Anna-Karin Niia.

Det svåraste är att få tag i case, personer som vill bli intervjuade framför kameran och förhoppningen är att få fler stationer i olika län för att kunna nå en större bredd. Anna-Karin Niia påpekar också att de skulle kunna bli bättre på att ta fram fler samnordiska nyheter med tanke på samarbetet med redaktionerna i Norge och Finland.

En sak som redaktionerna dagligen måste ta ställning till är vem som kan göra vilket jobb. Den samiska gruppen är förhållandevis liten och många är släkt med varandra. Men Marie-Louise och Anna-Karin säger att det där sitter i ryggmärgen, det avklaras snabbt på morgonmötet om det finns släktskap eller om någon kommer från samma sameby och då går jobbet till någon utan kopplingar.

Alla som jobbar på Oddasat kan samiska och det är också deras arbetsspråk. På sameradion finns anställda som inte kan samiska men där har man också nyhetssändningar på svenska. Både på tv och radio finns journalister utan formell journalistutbildning. Lisa Utsi som varit programledare och nyhetsreporter och nu gör aktualitetsprogrammet Radio Sápmi är egentligen sjukgymnast men tack vare att hon pratar samiska fick hon jobb på radion.

På det gemensamma nyhetsmötet på morgonen finns Lisa Utsi med för att kunna fånga upp något aktuellt ämne som de kan utveckla i Radio Sápmi. Hon berättar att de helst gör direktintervjuer, antingen i studio eller på telefon. De försöker tänka på att ha en spridning av kön, ålder och olika platser i Sápmi. Språket är oftast samiska men även svenska och norska.
- Det är viktigt att samiskan hörs, det är en viktig roll för oss att lyfta språket. Vi hjälper till att utveckla och hålla samiskan levande. Och på webben kan man få översättningar på svenska om man inte förstår, säger Lisa Utsi.

Sameradion har också reportrar spridda över Sverige bland annat i Stockholm, Vindeln, Idivuoma, Umeå och Luleå.

Kanalchefen Ole-Isak Mienna sitter själv i Umeå. Han tycker att spridningen ute i landet gör att radion kommer närmare sin publik och att man då får tag i nya röster till alla plattformar. Att samiska nyheter görs av samerna själva är viktigt.
- Nyheterna görs då med det egna perspektivet och med en känsla och en medvetenhet om hur samesamhället ser på de olika frågorna som rör sig i den samiska vardagen, säger Ole-Isak Mienna.

ANN-HELÉN LAESTADIUS
 

Relaterat

Sameradion och SVT Sápmi flyttade in i gemensamma lokaler och inledde sitt nyhetssamarbete 2009.

SVT Sápmi producerar förutom Oddasat också bland annat barnprogram och populära Sápmi sessions i samarbete med SVT.

Sameradion sänder i FM-radion 13 timmar och 35 minuter per dag.  Webbkanalen rullar dygnet runt alla dagar på året.

Sameradion har sjutton anställda och SVT Sápmi 19.

Varje vecka görs omkring 16 000 unika besök på den gemensamma webben. Politiska nyheter och unika händelsenyheter ärmest lästa.
 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?