Ann Maj Kuoljok Albinsson läser ur Apmut Ivar Kuoljoks nya bok. Vid bordet sitter Apmut Ivar Kuoljok, Anne Wuolab och Niilas Holmberg.
2015-03-11

Samisk författarutbildning

Hittills har det kommit ut 0,2 samiska böcker/år på svensk sida. Det vill nya författar- och skribentföreningen Bágo ändra på. - Välkommen till en ytterst unik tillställning i svenska Sápmi, öppnar Nils-Henrik Sikku.

- Vi vill ge ordet plats. Vi vill synas, och inte minst höras, säger Anne Wuolab, ordförande i Bágo čálliid searvi, när föreningens första bok nådde sin publik på Jokkmokks marknad.

Januari-december 2014 gick nio elever samisk författarutbildning vid Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Åtta av dem har texter i nya boken ”Mån lav synonyma” (Jag är synonym). Kultur- och sameminister Alice Bah Kuhnke var på plats vid boksläppet.
  - Det är inte alltid målet som ger mening, utan resan… Den mening som de här texterna ger gör mig både nyfiken och inspirerad. Det här är en skatt på många vis, en gåva för framtiden. Det vill jag tacka för, sa ministern, märkbart glad.

Samernas författarskola var den första i sitt slag, i hela Sápmi.
  - Vi har jobbat mycket med ärligheten mot sig själv, att inte censurera sig, berättar Nils-Henrik Sikku. Han påminner om att de sen barnsben lärt sig att ”vi får inte berätta, vi ska inte berätta, vi vill inte berätta”. Att det blir en lång kamp att bryta tabu och börja tänka själva - och högt.
 - Det är ett vapen som vi har apterat mot oss själva och inte revolterat mot under många år. Det svider i skinnet nu, när vi inte bryr oss om läsare eller recensenter, säger Nils-Henrik.

Under Jokkmokks marknad arrangerar den nya föreningen också två författarsamtal med etablerade samiska författare.
  - Samiska är ett bra språk för att skriva om samiskt liv, säger Apmut Ivar Kuoljok, Jokkmokk, som skrivit två böcker om sitt renskötarliv och en barnbok om pojken Apmut på 40-talet.

- Att specialisera sig är inget för oss här norröver. Vi klarar oss med ”birget” (ungefär att utnyttja och utveckla alla resurser och sitt liv), säger musikern och diktaren Niilas Holmberg från finsk sida.

- Här vid iskanten, som Oslo tror är utkanten, har människor alltid vandrat. Många folk har i alla tider mötts. Det finns mycket att berätta, säger Rawdna Carita Eira från norsk sida och 2012 nominerad till Nordiska litteraturpriset för diktsamlingen Ruohta muzetbeallji ruohta (Løp svartøre løp).

Samernas författarskola fick EU-stöd för att utveckla kreativa näringar, via Sametingets näringslivsavdelning samt stöd från Jokkmokks kommuns näringslivsbolag Strukturum och Sparbanken Nords framtidsstiftelse.
  - Blixten slog ned från oanat håll. Men det känns mycket bra och är viktigt att kultur ses som en del av näringslivets utveckling i Sápmi, säger Nils-Henrik Sikku.

Fredag eftermiddag pustar han och de andra ut efter författarsamtal, boksläpp med minister bland gästerna, snittar och första upplagan av boken slutsåld. Men ännu mer ser de framåt.
  - Det stora arbetet börjar nu, det gäller att ta tag i den goda energin som skapats nu. Vi är lite hemlösa efter utbildningen och skulle behöva en kreativ miljö med fast ordning, ett Samiskt författar - och litteraturcentrum, säger Nils-Henrik.
 

PIA SJÖGREN

Relaterat

Texterna i boken Mån lav synonyma är skriven på fem språk, nordsamiska, lulesamiska, sydsamiska, svenska och norska. När ny upplaga är tryckt kan den köpas hos Bágo čálliid searvi c/o wuolaberg@gmail.com.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?