Rättigheter

#1 Samerna kan ju svenska, varför ska de kräva att prata samiska med myndigheter?

För att kunna uttrycka nyanser och känslor är det lättare att prata på sitt modersmål, det vet de flesta som försökt uttrycka känslor på ett språk man inte behärskar fullt ut. För att modersmålstalande samer ska kunna göra sig helt förstådda, är det viktigt att den möjligheten finns, även om de kan svenska. Det är en mänskligrättighet att använda sitt eget språk inte bara hemma utan även på fler arenor.

Samiskan innehåller många ord som lätt kan beskrivas på samiska, till exempel om man beskriver en ren, där ibland bara enstaka ord behövs, men för att istället beskriva samma ren på svenska behövs ibland så många fler ord. Om man som samisktalande inte får möjlighet att använda dessa ord så försvinner en stor rikedom från det samiska språket. 

Många studier visar också på fakta där människor som har drabbats av demens faktiskt går tillbaka till sitt modersmål och gradvis glömmer bort andra språk, vilket kan göra att det blir svårare att göra sig förstådd.

Att då kunna tala sitt modersmål och göra sig förstådd blir därför extra viktigt att kunna använda sig av sitt språk vid kontakt med myndigheter. Varför ska man då behöva erbjuda denna rättighet bara till äldre för att få tala sitt modersmål när det finns fler som hellre vill tala samiska.

För att ett språk ska överleva och kunna växa så behövs det människor som talar det, och språket bör få höras och få lika hög status överallt. 

#2 Om Sverige ratificerar ILO så måste alla norrlänningar flytta

ILO 169 är en internationell konvention som International Labour Organization antog 1989 där man ville visa på att urfolks rättigheter inte ska förminskas eller diskrimineras. Konventionen trädde i kraft 1991 och är än idag är det enda juridiskt bindande avtalet som specifikt stadgar minimistandarder för urfolks rättigheter.

Denna konvention innehåller 44 stycken artiklar som på olika sätt belyser relevansen i att urfolks rättigheter ska tas i beaktande inom bland annat sedvanerätt och landrättigheter, och vid beslutsfattande ska urfolken bli både rådfrågat och inbjudna att delta.  ILO 169 innebär därmed inflytande i frågor som berör det samiska folket.

Konventionen arbetar för att jämka tidigare försök till assimilering, som kan ha haft negativ effekt på urfolken. Urfolk har enligt konventionen rätt att rå över sin utveckling på sina egna premisser.

Norge ratificerade konventionen redan 1990 och Danmark (inuiterna) ratificerade den 1996, och i dessa länder har ingen människa behövt flytta i samband med att konventionen ratificerats. Finland arbetar för tillfället med frågan medan varken Sverige eller Ryssland inte har ratificerat den.   

#3 Samer är inget urfolk, de kör ju bil och bor i hus

Begreppet urfolk har inget att göra med hur modernt folket lever.  

Att tillhöra ett urfolk innebär en juridisk definition där ett urfolk (ursprungsfolk) har levt i ett visst geografiskt område innan det koloniserades.  För att vara urfolk ska man själv känna sig som sådant och vilja bevara sin etniska identitet, och föra den vidare till framtida generationer. Samerna uppfyller alla kriterier och är även erkända av Sveriges riksdag både som ett urfolk (1977) och ett folk (ny grundlag 2011). 

Enligt sametingslagen så anses man om same om du har eller har haft samiska i hemmet eller om föräldrar eller far- eller morföräldrar talat samiska. Har en persons föräldrar varit upptagen i röstlängden till Sametinget så är det också möjligt att själv bli upptagen till röstlängden enligt bestämmelserna i sametingslagen och uppfylla kriterierna för vad som krävs inom lagens mening. Läs mer om detta på vår sida HÄR, eller genom att titta i sametingslagen Sametingslag 1992:1433

Samer har följt samma modernisering som resten av befolkningen gjort i respektive land som de bor i.

Samer bedriver traditionella näringar i den meningen att det är något som samer alltid sysslat med, men för att kunna effektivisera till exempel slöjden så är det ju väldigt bra att det finns symaskiner. Kuriosa är att dekorationen i form av band längst ner på en Karesundokolt kan vara ca 4 meter, bara ett band. Addera 6 till tio band till som ska sys fast som dekoration. Kautokeinokolten på norsk sida, där kan dekorationen längst ner på kolten uppgå till närmare 40 (!) meter, och dekorationen kan ibland vara mer än 20 band som ska sys fast. Tack och lov att symaskinen finns, alltså!

#4 Samer har mer rättigheter än vi vanliga svenskar

Vi samer har en särrättighet som gäller språk och medinflytande. Den ger samerna och de andra nationella minoriteterna en reell möjlighet att kunna behålla sina språk trots tidigare förtryck och förbud. Minoritetsreformen (SFS 2009:724) syftar till att stärka skyddet för de minoriteter som levt sida vid sida med svenskarna långt innan Sverige som nation bildades.

Den andra särrättigheten är renskötselrätten. Renskötselrätten är en rätt för samer att använda mark och vatten för sig och sina renar. Den innefattar bland annat rätt till renbete, jakt och fiske. I Sverige är renskötselrätten förbehållen samerna på genom urminneshävd. Samer har alltid brukat marken, och har därmed, enligt urminnes hävd, rätt att fortsätta göra det. Renskötselrätten utövas av de samer som äger renar och är medlem i en sameby. Läs mer om renskötseln HÄR.

Samer har som folk rätt till självbestämmande enligt internationell folkrätt, i samma omfattning som det svenska folkets rätt till självbestämmande. Idag är den samiska självbestämmanderätten inte erkänd i Sverige i samma utsträckning som i Kanada, Australien eller Norge. Sverige får återkommande kritik från bland annat FN för att de inte lever upp till de rättigheter samerna har som urfolk. Läs mer vad Sametinget skrivit om samiskt självbestämmande HÄR

#5 Samerna säger bara NEJ och gnäller

Samer är en liten grupp i samhället. En minoritet i det svenska majoritetssamhället. 
 
Om man ser till den uppmärksamhet som riktas om samer i media så är det lätt att dra alla samer över en kant och tro att alla har samma åsikter och alltid kämpar för samma sak. Alla människor tänker olika och har olika synsätt, detsamma gäller även för samer. 
 
Samer är som tidigare nämnts, en minoritet. Renägare är en ännu mindre grupp bland samerna, det vill säga att inte alla samer direkt berörda av frågor gällande renskötseln. 
 
Ett annat exempel är de som kämpar för ett förlorat språk. 
 
Att använda sig av media för att lyfta upp ens hjärtefråga är en väl beprövad metod inom många ämnen, att använda sig av yttrandefriheten. Genom att ta kontakt med media så får frågan därmed uppmärksamhet och fler människor kan sätta sig in i ämnet.  
 
Det är klart att samer också kämpar för vissa gemensamma ämnen, alla genomför inte alltid en enskild kamp. Som människa vill man att ens rättigheter ska respekteras, så även bland minoritetsgruppen och urfolket samerna. 
 
Så nästa gång du läser något om samer, tänk efter en gång till, kan det vara så att detta gäller för alla, eller är det bara en liten grupp som berörs av detta eller har samma uppfattning? 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?