Övriga

#1 Samer lever bara på fjället

- Samer är ett modernt urfolk och, precis som du, följer samerna  med i moderniseringen. Det betyder att som gemene man bor samer i hus och lägenheter. Både i byar och i städer. Många samer har jobb som vem som helst, vilket gör att man måste bo i ett urbant samhälle.

Det är rätt att samer traditionellt bodde i kåtor, när de var en nomadiserande folk, då detta var lätt att plocka ner och ta med sig. Än idag bor vissa samer i kåtor under till exempel sommaren, då de håller till i fjällvärlden med bland annat kalvmärkningen.

Men lávvu (tältkåtan) är också en praktisk bostad för många andra, även för dem som inte arbetar med redan, bland annat under sommarhalvårets alla festivaler, då den rymmer sovplats för många samtidigt som den också fungerar att laga mat i. 

Historiskt finns det ett uttryck som började användas av staten och lappväsendet i slutet av 1800-talet där man menade att ”lapp ska vara lapp”  där man menade att samerna kunde bli förslappade och bekväma om de tilläts att bo i vanliga hus, därför var samerna tvungna att fortsätta bo i kåtor (http://samer.se/1042 ). Under denna assimileringsperiod var det också viktigt att barnen undervisades i speciella skolor anpassade för samiska barn, så att dessa inte skulle skickas iväg och vänja sig vid civilisationens faciliteter, läs mer om det HÄR.

#2 Du kan inte vara same, du har ju vanliga kläder på dig.

- Som vilket annan människa idag så följer många barn, ungdomar och vuxna det rådande klädmodet, så även samer, som det moderna folk som vi faktiskt är.

Kolten är vår traditionella dräkt och även högtidsdräkt som vi är mycket stolta över. Vissa väljer att använda kolten vid fler tillfällen än andra, men samer använder gärna också vanliga kläder där man också kan variera sig med hur man ser ut, ibland med vissa speciella samiska attribut som man tycker är fina.

Något som också är vanligt för samer idag, är att om man klär på sig med samiska assocearer eller kolt, så drar man till sig väldigt många nyfikna blickar. Vissa vågar komma fram och prata, andra inte och ibland får man svara på allmänna frågor om samer. Det kan ibland kännas jobbigt att använda samiska attribut, eller kolten, och på så sätt ta på sig en ambassadörsroll om just samer, något som man kanske inte alltid har lust eller tid till.  

#3 Du kan ju inte vara same, du ser ju helt vanlig/ovanlig ut (kort, lång, smal, tjock, ljus eller mörk)?

- Alla människor är olika, både till sätt och utseende. Och tur är väl det!

Hur en typisk same ser ut är det väl ingen som vet? Att vi skulle se ut på ett specifikt sätt grundar sig på de rastyper som den rasbiologiska forskningen hittade på för hundra år sedan. Och de gamla föreställningarna om hur en ”riktig” same ser ut lever fortfarande kvar. Rasbiologi, som var en rasistisk handling som stereotypiserade bilden om hur en same skulle se ut, kort, mörk och höga kindben, var några av de kriterierna som skulle uppfyllas.

Har du tänkt på att någon du träffar på för första gången kanske tillhör en annan folkgrupp, kanske någon av de fem nationella minoriteterna i Sverige. De kanske kan ännu ett språk, men det är ingenting du kan upptäcka utan att först samtala med personen en stund, och denne kanske berättar för dig. 

#4 Går du i vanlig skola? Inte en speciell sameskola?

Allmän skolplikt gäller för alla barn i Sverige upp till nionde klass.

På fem platser i Sverige finns det sameskolor med undervisning upp till sjätte klass och samiska förskolor: Karesuando, Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby. I några kommuner finns det också något som kallas för samisk integrering, där elevern, förutom skolans grundämnen, läser samiska ämnen så som språk, slöjd och samhällsorienterande ämnen med samisk inriktning. 

I övrigt finns det samiska elever på skolor över hela landet. Några får undervisning i samiska som tillval, och andra inte. På gymnasienivå finns det en samhällsvetenskaplig linje med samisk inriktning.

Många samiska ungdomar, likadant som många andra ungdomar väljer att ta en högre utbildning vid ett universitet eller högskola idag. Både genom distansundervisning eller genom att flytta till platsen där den önskade utbildningen finns.

Vill man läsa samiska eller duodji (samisk slöjd) så finns det några få lärosäten att välja mellan, läs mer om det HÄR.

#5 Får en same bli kär/gifta sig med någon annan än en same?

- Man kan inte riktigt rå för vem man blir kär i, det bevittnade Shakespeare redan på 1500-talet. Det vore ju dumt att förneka sig själv och sina känslor genom att inte följa sitt hjärta och vara med den man är kär i, om kärleken är besvarad.

Fast det är nog klart att det ibland finns föräldrar som gärna önskar att ens barn ska träffa någon specifik, men detta är inte unikt bara för samer. 

#6 Kan du joddla? / Kan du jojka?

- Joddla är något som främst utövas i Österrike och länderna runt Alperna. Detta kan man läsa mer om, om man söker lite grann på internet, så som det mesta annat man är intresserad av.

Jojk är den rätta benämningen för den musik- och berättartradition som samer har. Det är dock inte alla som kan jojka. Det är inte heller alla som vill jojka på grund av att de inte lärt sig, eller känner en skam för det (läs mer om detta också under jojk). Men många jojkar också väldigt gärna, och en jojk kan vara både sorglig och glad som kan berätta om en händelse, person eller ett djur. 

#7 Kan samer bo i vanliga hus, även i en stad?

- Samer är ett modernt urfolk och, precis som du, följer samerna  med i moderniseringen. Det betyder att som gemene man bor samer i hus och lägenheter. Både i byar och i städer.

Det är rätt att samer traditionellt bodde i kåtor, när de var en nomadiserande folk, då detta var lätt att plocka ner och ta med sig. Än idag bor vissa samer i kåtor under till exempel sommaren, då de håller till i fjällvärlden med bland annat kalvmärkningen. 

Historiskt finns det ett uttryck som började användas av staten och lappväsendet i slutet av 1800-talet där man menade att ”lapp ska vara lapp” där man menade att samerna kunde bli förslappade och bekväma om de tilläts att bo i vanliga hus, därför var samerna tvungna att fortsätta bo i kåtor. Under denna assimileringsperiod var det också viktigt att barnen undervisades i speciella skolor anpassade för samebarn, så att dessa inte skulle skickas iväg och vänja sig vid civilisationens faciliteter, läs mer om det HÄR.

#8 Är inte samer är rädda för isbjörnar?

- Samer är nog lika rädda och orädda för isbjörnar som andra. Samer lever traditionellt i Norge, Sverige, Finland och Ryssland (förutom de som flyttat och lever i andra delar av världen), och i inte i något av dessa länder finns det isbjörnar.  

#9 Jag visste inte att samer fanns, jag trodde de var utdöda och bara berättades om i sagor

- Så som många felaktiga påståenden om samer, så kan det såra den som får höra det. Att få höra att den folkgrupp man tillhör skulle vara ett påhitt är sårande.

I många läroböcker står det väldigt lite om samer, ibland kan det till och med stå mer om indianer än om samer, vilket gör att kunskapen om samer blir bristfällig.

Istället skulle informationen kunnat vara bättre, då samer faktiskt är Sveriges enda urfolk, något som riksdagen erkände 1977, och 2011 erkände Sveriges riksdag samerna som ett folk.

Surfa runt på vår hemsida och lär dig mer om samer 

#10 Du ser ut som en riktig same, samer har exempelvis höga kindben

- Alla människor är olika, både till sätt och utseende. Och tur är väl det!

Hur en typisk same ser ut är det väl ingen som vet? Att vi skulle se ut på ett specifikt sätt grundar sig på de rastyper som den rasbiologiska forskningen hittade på för hundra år sedan. Och de gamla föreställningarna om hur en ”riktig” same ser ut lever fortfarande kvar. Rasbiologi, som var en rasistisk handling stereotypiserade bilden om hur en same skulle se ut, kort, mörk och höga kindben, var några av de kriterierna som skulle uppfyllas.

Har du tänkt på att någon du träffar på för första gången kanske tillhör en annan folkgrupp, kanske någon av de fem nationella minoriteterna i Sverige. De kanske kan ännu ett språk, men det är ingenting du kan upptäcka utan att först samtala med personen en stund, och denne kanske berättar för dig.

#11 Samer är rika för att de lever på bidrag

Till stor del av denna fördom grundar sig på att man tror att alla samer livnär sig på renskötseln, vilket inte är fallet. Det finns fler samer som sysselsätter sig med andra jobb eller studier, än de som faktiskt är renskötare. 
 
Åter till fördomen, - nej, samer blir inte rika för att de lever på bidrag.
 De fåtal bidrag eller ersättning som en samisk privatperson kan få, så har de flesta anknytning till renskötseln. 
 
Det statliga bidraget till rennäringen består av ett pristillägg på renkött. Renen måste då vara slaktad i en livsmedelsgodkänd anläggning. Pristillägget motsvarar ca 15 % av omsättningen. Det kan jämföras med det produktionsstöd som mjölkbönder i mindre gynnsamma områden har, som motsvarar 20 % av omsättningen. Rennäringen har utöver pristillägget inga motsvarande stöd såsom gårdsstöd eller arealbidrag, som finns inom jordbruket. 
 
Rovdjursersättning är en ersättning från staten som ska täcka kostnader för de renar som dödas av rovdjur, inventering av rovdjur och annat merarbete som uppkommer på grund av Sveriges rovdjurspolitik.
 
Statlig ersättning för merkostnader till följd av Tjernobylolyckan som inträffade 1986, utbetalas än till vissa renägare, på grund av att köttet innehåller för höga halter av det radioaktiva ämnet cesium.
 
Ersättning för trafikdödade renar hanteras av Trafikförsäkringsföreningen. 
 
Ovanstående ersättningar och bidrag betalas alltså ut för döda renar, något som aldrig kan uppmäta samma värde som ett levande djur, till exempel en vaja som kan föda många kalvar, år efter år. 
 
Kulturbidrag kan delas ut till föreningar, organisationer, stiftelser och projekt som syftar till att främja samisk kultur. Detta måste man ansöka om, och om ansökan godkänns ska en bedrift slutföras och rapporteras. Exempel på en organisation som får kulturbidrag från Sametinget är den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra. 
 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?