Oskar Östergren. Foto: Nina Andersson

Mardoeke Boekraad. Foto: Pia Sjögren

2015-04-28

Ett med naturen

I den gamla samiska tron var det inte så stor skillnad på människa och natur, på synligt och osynligt. Allt hörde ihop; människor kunde ha en björn eller solen som förfader. Trädet, stenen, fiskesjön, fjället, allt hade en personlighet och en ande. Människor, djur och natur var likvärdiga och samarbetade för att allt och alla skulle nå ”birgejupmi”, att klara sig och ha det bra.

Mellan människor och andarna fanns kontakt, som relationer helt enkelt. 
- Det var ett kontrakt där man kan lita på varandra, gjorde människorna som andarna ville så fick de andarnas stöd tillbaka. Det handlade om ömsesidighet, säger Mardoeke Boekraad, forskare i religionshistoria vid Umeå universitet.

En av de viktigaste riterna var att fråga om lov. Var det okej att bygga här, plocka bären, ta ved? Med andarnas hjälp kunde den som frågade känna svaret i kroppen. Blev det nej så lät man bli. Ritualen hjälpte samerna att inte överutnyttja naturens resurser, enligt Boekraad.

En del trodde också på vittra och andra underjordiska, osynliga krafter. Men den traditionella tron var inte skrämmande utan gav en känsla av förutsägbarhet och trygghet. Äldre samiska kvinnor som Boekraad intervjuade till sin mastersuppsats talar om ”det runda livet” och att de saknar det mycket idag.
- Det är en annan intellektuell tradition. Den bygger på ett annat sätt att uppfatta och beskriva verkligheten, vad som är viktigt och inte, säger Mardoeke.

Den nära, andliga, relationen till naturen bidrog länge till samernas hållbara leverne. Allt skulle hämtas ur naturen, och det helt nödvändigt att nästa och nästnästa generation också skulle kunna överleva där. Ekonomi, religion och ekologi hängde ihop. Andarna påminde om det. Den som förstörde i naturen kunde straffas för det, till exempel genom att mista sin renflock eller råka ut för annan ”otur”.

Än idag har samer ofta en närmare relation till naturen. Filmaren Oskar Östergren i Tärnaby brukade som ung jaga fågel. En höst råkade han ut för samma sak två gånger.
- Först kom en tjäder till mig och landade framför mina fötter. Jag sköt den. Den kändes konstigt, men jag tänkte att jag inbillade mig. Senare gjorde en ripa likadant. Jag sköt den också. Då fick jag ångest, jag tänker fortfarande på det. Nu är de mer som mina vänner. Jag ser skillnad på en fågel som bara sätter sig och flyger vidare och en som tittar på mig. Jag vet inte precis vad de vill, det är som en kommunikation som pågår över lång tid, mycket lång tid.

Han berättar det med stor självklarhet. Enkelt, utan åthävor. Kanske att vara ute på fjället fungerar för honom som kyrkorummet för en aktivt kristen, funderar Oskar. Numera tycker han att det är tydligt att kopplingen mellan människa och plats är mer spirituell än fysisk.

Fåglar har länge ansetts kunna komma med varsel, till exempel varna om barnen var i fara. Grodor har också varit heliga. En frisk och glad groda visade att dricksvattnet inte var förgiftat eller dåligt. Därför lärde man också små barn att visa grodor respekt. Om någon retade eller dödade en groda kunde det leda till olycka.

När kyrkan kom till Sápmi nedvärderade och fördömde den den samiska religionen.
- Kyrkan såg ner på naturandligheten som något dumt, lägre stående och ovetenskapligt, säger Mardoeke.

Senare blev den samiska livsåskådningen betraktad som galenskap och så småningom idealiserad.

Vetenskapen letar inte efter rätt och fel utan pratar om ”religionspluralism”.
- Trosföreställningar är skapade av människor och kulturella uttryck, tätt knutna till samhällena och gemensamma minnen, säger Mardoeke.

Det är viktigt att inte idealisera samerna, ”ekologiska helgon” var de inte, understryker religionshistorikern samtidigt. Visst överlevde de i hundratals år på samma land, men några djurarter blev kraftigt begränsade. Levnadssättet vilade på självhushållning i glest befolkade trakter, som vi inte kommer tillbaka till i vår tid. Ändå har vi mycket att lära av den förkristna religionen.
- Samerna var medvetna om att de var helt beroende av naturen och hade en känslomässig anknytning till djur och platser. Vi kan lära oss att naturen är en vän som kan hjälpa oss att överleva, att den också idag ger trygghet.


PIA SJÖGREN

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?