Suohpanterrors konst vill bryta ner och provocera. Slå sönder maktstrukturerna och strukturerna som finns här i Sapmi och som inte är gjorda ur ett samiskt perspektiv, säger Jenni Laiti. Foto: Carl-Johan Utsi

2016-02-18

Suohpanterror vill förändra

Aktivistgruppen Suohpanterror vill provocera och chockera på gränsen mellan konst och politik. Inte minst handlar det om att ge energi till det samiska samhället.
– Vårt viktigaste jobb just nu är att inspirera och ge kraft. Vi har så länge levt med att enbart överleva. Men jag känner att det är förändringar på gång, säger aktivisten Jenni Laiti. 

29 november 2015. Genom Londons gator marscherar minst 25 000 människor för att protestera mot klimathotet. Längst fram går blocket med urfolk, och i allra första ledet finns Jenni Laiti, konstnär och aktivist i nätverket Suophanterror. Hon går tillsammans med aktivister, konstnärer och renskötare från Sapmi, och sida vid sida med maorier från Nya Zeeland. Tillsammans leder de marschen bakom bannern ’Indigenous peoples defending Mother Earth´. Lite senare ljuder jojken ”Gulahallat eatnamiin – We speak earth” från scenen på Park Lane. Det är knutna nävar på scenen och stort jubel från dem som lyssnar.

En tid efteråt sitter en fortfarande upprymd Jenni Laiti i köket hemma i Jokkmokk, uppkopplad på Skype.

– Jag är kär i klimatrörelsen just nu. Det var så fint att vara i London med människor som vill samma saker som vi här i Sapmi, säger hon till samer.se.

I grunden handlar klimatrörelsens krav om systemförändring, att sluta exploatera och utarma, och istället tillsammans värna jorden och markerna. Samma saker, konstaterar hon, som Suohpanterror kräver via sin konst och aktioner.

Det samiska artist- och konstnärskollektivet startades 2012 på Facebook och sprider propagandaposters via sociala medier. I bilderna skildras kända ikoner som Marilyn Monroe, reklam som CocaColas och konst som Mona Lisa i en ’same-fierad’ anda samtidigt som man fokuserar på samiska rättigheter och behovet att skydda naturen.

– Suohpanterrors konst vill bryta ner och provocera. Slå sönder maktstrukturerna och strukturerna som finns här i Sapmi och som inte är gjorda ur ett samiskt perspektiv, säger Jenni Laiti.

– Vi vill använda konsten som vapen, det är konst med politik. Vi människor är inte robotar, vi är människor eftersom vi känner något. Och med konsten … den gör så att man känner något, vi når folk. Jag träffar folk som blir jättearga, provocerade, glada, eller chockade av Suophanterrors konst. Det är ett exempel på hur man kan förändra världen.

Nätverket har kallats för en ”samisk Banksy”, med hänvisning till den engelska anonyma graffitiartisten som uppmärksammats för sin satiriska gatukonst. Jenni Laiti konstaterar att Suohpanterror gjort många aktioner med mycket folk och utan anonymitet men hon undviker gärna att svara på vilka som står bakom nätverket, även om hon ofta ställs inför frågan. Istället beskriver hon det som en anarkistisk konstellation.

– Vi jobbar för ett folk i fyra länder. Vi är några personer bakom, men det är svårt att säga hur många vi är. Det är ett så löst nätverk. Det kan vara vem som helst, var som helst och när som helst för alla är välkomna att vara med. Det är viktigare att prata om grejerna än om personerna.

Själv har Jenni Laiti slutat att tro på de traditionella systemen för att skapa förändring: folkvalda församlingar, skrivelser och val. I barndomshemmet i Enare diskuterades det alltid politik, såväl hennes mor som syster är engagerade i den finska politiken och fadern inom samiska kultur- och hälsofrågor. Och Jenni Laitis eget samhällsengagemang resulterade i att hon jobbat såväl vid finska Sametinget som Samerådet, och i olika organisationer.

– Men det hände inte så mycket. Och jag hade ju sett min pappa hur han kämpat med vårt samhälle, hur de byggt upp det samiska samhället på den finska sidan. Hans generation trodde på systemet, och staten och försökte göra det så bra som det gick. Men vi når inte fram. Vi samer har inte kommit speciellt långt genom att gå på möten och skriva skrivelser. Det är fortfarande så mycket som är fel.

– Redan för 100 år sedan skrev Elsa Laula om självstyre, om samisk utbildning och hur viktigt det samiska språket är för oss. Och fortfarande kämpar vi för samma frågor.

I samband med skogskampen i finska Enare, där skogsbolag ville avverka gammelskog på samiska renskötselmarker, vaknade hon som aktivist.
– Jag insåg att det faktiskt går att göra saker annorlunda, säger hon.

Det innebar också att när det engelska gruvbolaget Beowulf Mining ville börja provborra i Kallak (på samiska Gallók) utanför Jokkmokk efter järn så var hon en av alla dem som stod på barrikaderna mot bolaget. Det var också där hon lärde känna konstnären Anders Sunna och systrarna Mimie och Maxida Märak, skådespelare och musiker.

Frågan om gruvbrytning ligger nu på regeringens bord att avgöra. Men kampen i Kallak som hade inspirerats av kampen mot en gruva i Rönnbäcken utanför Tärnaby har i sin tur inspirerat till en folkrörelse mot gruvbrytning i Utsjoki i finska Sápmi.

Och de senaste åren har stärkt Jenni Laiti i tron på aktioners och konstens möjlighet att förändra, och inte minst inspirera och ge kraft till sitt folk.

– Det är inte bara Suohpanterror som jobbar så.  Idag finns en stor våg av personer i Sápmi som inte är rädda för att synas eller höras. Vi tror inte längre på dialog. För dialogen har enbart varit en monolog där ingen lyssnat på oss.

Skillnaden är också att den nya vågen med samiska aktivister är gränsöverskridande och global, mycket tack vare snabbheten i sociala medier.

Enbart två veckor efter marschen i London, marscherade Jenni Laiti igen. Nu på Paris gator, under hashtaggarna Defend, Protectrenew och Indigenousrising, i samband med avslutningen på klimatkonferensen COP 21.

 – Jag tror inte på att vi i Sápmi bara försöker jobba där hemma. Om vi vill förändra saker måste vi göra det globalt. De rättigheter som vi har fått: minoritetsspråklagen och urfolksdefinitionen har vi inte fått av staten. Det har kommit från FN och EU, och det finns så mycket mer hjälp vi kan få därifrån. De tillsammans med klimatrörelsen och urfolksrörelsen är våra bästa kort just nu, och något som jag vill jobba mer med. Alla allianser som vi kan få är viktiga, säger Jenni Laiti. 


CAMILLA ANDERSSON

Fakta Suohpanterror

Suohpan är nordsamiska för att kasta lasso.

Under 2015 fanns Suohpanterrors propagandakonst utställd vid Gallók Protest Art på Cyklopen i Stockholm, Mäntän Kuvataideviikot i Tammerfors, och Kiasma i Helsingfors. ”Det är det största man kan vara med på i Finland som konstnär. Det är inte dåligt att ha kommit så långt på bara några år”, säger Jenni Laiti. Dessutom deltog Suohpanterror (förutom med aktioner i Paris och i London) bland annat vid uppläsningen av Det Samiska Manifestet vid Jokkmokks marknad och genomförde en aktion för samiskt självstyre på Mannerheimtorget i Helsingfors.

Hösten 2016 ställs utställningen från Kiasma ut på Ájtte, Svenskt  Fjäll- och Samemuseum, i Jokkmokk. Nätverket har också fått en förfrågan om att medverka i en utställning i Vancouver, Kanada.

Suohpanterror på Facebook facebook.com/suohpanterror

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?