Karolina Pokka Foto: Malin Grönborg

Till kolten kanske en traditionell skinnväska passar bäst, men till vardag blandar Karolina Pokka mycket material och färger. ? Man kan göra så mycket fint av återvunnet material. Foto: Malin Grönborg

Även om kolten är ett levande plagg som förändras med tiden så finns det gränser för hur mycket den kan förändras för att fortfarande vara en kolt. ? När jag syr koltar använder jag de traditionella snitten för varför ska man ändra på dem? De är ju redan hur bra som helst, säger Karolina Pokka. Foto: Malin Grönborg

Foto: Malin Grönborg

Foto: Malin Grönborg

Foto: Malin Grönborg

Foto: Malin Grönborg

Foto: Malin Grönborg

Foto: Malin Grönborg

Foto: Malin Grönborg

Foto: Malin Grönborg

Karolina Pokka letar tyger på loppisar och har bland annat använt gamla gardiner när hon sytt koltar och klänningar. Foto: Malin Grönborg

-Jag syr alla koltar från hela svenska delen av Sápmi. För mig är det väldigt viktigt att ta reda på personens ursprung, släkt, snitt och färger. Det ska kännas att det är deras eget. Där skulle jag aldrig bryta traditioner, säger Lise Tapio Pittja som här poserar med systrarna Graaf.

2016-04-08

Sápmi Fashion

Födda ur olika generationer är Karolina Pokka och Lise Tapio Pittja två av de designers som för den samiska sömmerskatraditionen vidare och samtidigt också utvecklar den. Basen för skapandet är ofta kolten, ett plagg fyllt av tradition men som också alltid följt med sin tid.

Modevisningen på Sliperiet i Umeå i samband med samiska veckan är slut och Anette Fjällberg-Juuso och Sara Hermansson, två av modellerna byter om inne på toaletten. Under tiden samlar designern Karolina Pokka ihop kläderna och hänger upp dem på en ställning. En stund senare ska hon ha en workshop i samisk sömnad baserad på återvinning,och ska hinna klämma i sig något varmt att äta innan.

Med på modevisningen hade hon ett tiotal koltar, klänningar, toppar och accessoarer – alla sprungna ur den samiska hantverkstraditionen. De blommiga klänningarna har de traditionella snitten för de samiska sommarkoltarna, och med karakteristiska band – men är sydda av blandannat återvunnet gardintyg. Det är fjärran från påklistrade etnotrender, varje detalj har basen i traditionell kunskap som förts vidare genom århundraden.
– Vet man vilka regler som finns, och kan den traditionella biten så tycker jag det är okej att göra lite nytt och utsvävningar, säger Karolina Pokka.

Själv jobbar hon helst med kläde för koltar, men älskar också de blommiga sommartygerna.

Precis som många andra samiska ungdomar växte hon upp med traditionen att bära hemsydda koltar till fest och högtider. I de flesta familjer finns det ofta någon som besitter den traditionella kunskapen att sy de egna bruksföremålen och brukskläder, vad som än behövs, och också för den vidare till de yngre generationerna.
– Mamma har sytt allt för hemmabruk åt oss. Och då vill man också lära sig sy själv, så var det för både mig och min syster, säger Karolina Pokka.
 

Efter den estetiska linjen på gymnasiet i Kiruna, gick hon, liksom sin syster, skinn- och textilprogrammet vid Samernas Utbildningscentrum i Jokkmokk.
– Vi fick lära oss allt från grunden, var ute till och med och samlade bark och lärde oss hur man tar bort håren från skinnen.

Drivet att kanske kunna göra något mer och nytt växte, och efter att ha jobbat några år sökte hon lärlingsutbildning hos designern Lise Tapio Pittja som driver Ateljé Gaisi. Två år som lärling avslutades 2015 när de båda hade en bejublad modeshow på isscenen vid Jokkmokks marknad där bland annat systrarna Magdalena och Hannah Graaf deltog som modeller.
– Det var stor show med mycket koltar och klänningar. Vi fick höra efteråt att folk tyckte det var kul att se lite nytt.
 

För Karolina Pokka var det självklart att hon ville söka lärlingsplatsen hos Lise Tapio Pittja.
– Hon syr både traditionellt och nya kläder i lite nyare material och är en av de stora samiska sömmerskorna. Jag lärde mig mycket inom mönsterkonstruktion som jag inte hann lära mig i Jokkmokk. Hon har varit guld värd Lise, och jag är jättetacksam att hon tog emot mig.

För Lise Tapio Pittja var det första gången hon tog emot en lärling.
– Det var en helt underbar tid, vi hade turen att trivas bra ihop. Och man får inte bara fler händer, utan fler ögon och utvecklas själv eftersom jag får Karolinas synvinkel också, säger hon.

Hon själv har också gått på Samernas utbildningscentrum; under gymnasietiden på 1980-talet gick hon den traditionella slöjdlinjen, och studerade senare samisk mönsterkonstruktion och konfektion. Efter det hade hon i början av 2000-talet ett flertal modevisningar och shower runt om i Sverige tillsammans med ett gäng kollegor där de hade designatmoderna kläder med färger och snitt i samisk touch.
 

Basen för både Lise Tapio Pittja och Karolina Pokka i skapandet är kolten, även om de även syr andra saker som klänningar och accessoarer.
– Jag tycker om att sy koltar, jag gillar koltmönstret och utsmyckningen. Oftast när jag sytt klänningar har jag haft mitt eget koltmönster som grund och fortsatt på det, säger Karolina Pokka.

Lise Tapio Pittja beskriver kolten som ett levande plagg som aldrig varit statiskt eller fastnat i sin utveckling utan har följt trenderna i samhället beträffande längder och material, vare sig det handlat om superkortkort på 1960-talet, puffärmar, spetstyger eller krossad sammet.
– Vi styrs ju självklart av de tyger som är aktuella i världen, som går att köpa. Du kan ju inte köpa något som inte är aktuellt, som inte finns, konstaterar hon.

– Oftast har de traditionella snitten och orts- och familjekaraktären behållits. Men på gamla foton kan man ibland se andra snitt och detaljer som inte är traditionella, som en sjömansklänning som kolt, en del hade till och med sjömanskragen.

Traditionellt har kolten varit lite enklare ju längre söderut i Sápmi man kommit, medan nordsamiska koltar är mer utsmyckade med band och dekorationer.
– Och det blommiga tyget finns traditionellt i nordsamiska koltar, som underklänning och sommarkolt. Men nu sprider det sig även mer söderut. Även syd- och lulesamiska områden har börjat sy mer i mönstrade blommiga tyger, säger Lise Tapio Pittja.

Medan man förr hade en vinter- och sommarkolt och varierade genom att till exempel byta sjal, syr ungdomarna i dag en ny kolt till varje högtid och större festsom samedansen i Jokkmokk under vintermarknaden.Och idéerna flödar.
– Vid dansen på Jokkmokks marknad,ser man alla möjliga annorlunda tyger och färger. Det ser ut som att ungdomarna har roligt när de syr för de experimenterar mycket, säger Karolina Pokka.
 

Samer.se: Finns det någon gräns för hur mycket kolten kan förändras?
– Jag har inte blandat manligt och kvinnligt. Och jag tycker att man kan försöka hålla isär koltområden, så att man inte blandar till exempel nordsamiskt och sydsamiskt i en och samma klänning eller kolt, säger Karolina Pokka.

– Vill man behålla den traditionella kolten kanske man ska tänka på vilken kolt som tillhör mig och vilka snitt jag ska bära, säger i sin tur Lise Tapio Pittja och fortsätter:
– Traditionellt har man kunnat se på kolten inte bara vilket område personen kommer ifrån utan även från vilken familj. Men många börjar lämna de traditionella snitten eller familjekoltarna. Det är synd.

Ytterst handlar det om i vilket sammanhang kolten ska bäras, menar hon. I ceremoniella sammanhang, som i kyrkan, bör det vara en mer traditionell kolt.
- På danser kan det vara mer fritt tycker jag.

Camilla Andersson

Relaterat

Lise Tapio Pittja

Ålder:
50
Bor: Jokkmokk

Gör: Designer på heltid, driver Ateljé Gaisi (nordsamiska för högfjäll).

Inspireras av: Det traditionella arvet och från livet, naturen, allt det du möter.

Om kolten: Den är överlag viktig för identiteten och självkänslan. Och för mig är kolten en del av mig, mitt arv och min historia.

Om koltens framtid: Den är ljus. Kolten utvecklas hela tiden och det finns ett stort intresse bland unga att sy.Men man måste kunna traditionen och sitt ursprung för att kunna utveckla den traditionella kolten utan att exploatera. Kan man inte det så värdesätts inte traditionen. Om man tycker om något och verkligen har en relation till sin kolt, vill man bevara och hedra tidigare bärare och släkt.
 

Karolina Pokka

Ålder: 29
Bor: Kiruna

Gör: Designer på deltid. Jobbar på Dressman i Kiruna.

Om kolten: Den är det finaste plagg du har, och folk ser vem du är och vart du kommer ifrån. Man känner sig stolt och fin.

Inspireras av: Om jag hittar något fint tyg, kan jag bli jätteinspirerad av det. Att vara på jakt efter nya fina tyger är jätteroligt.

Om den traditionella slöjdens framtid: Det är viktigt att den får leva kvar, och vara en levande slöjd. Den tillhör vårt folk, vår kultur. Det är därför Samernas utbildningscentrum är så viktigt.




 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?