För drygt två år sedan sökte Marit och tilldelades den första förstelärartjänsten
i samiska någonsin som hon nu alltså innehaft i två läsår och som tog slut i juni. Foto: Hans Olof Utsi

Marit jobbar mycket med estetiska lärprocesser i undervisningen, t.ex. teater. Foto: Hans Olof Utsi

Foto. Hans Olof Utsi

2016-09-05

Kreativiteten oumbärlig i jobbet som språklärare i samiska

Precis en vecka innan sommarlovet började hälsade vi på Marit Sikku Trägårdh på Sameskolan i Kiruna. Samtidigt som skolan tog slut för terminen tog också Marits två år långa uppdrag som förstelärare i samiska slut och för samer.se berättar hon om uppdraget och om vad som driver henne i sitt arbetet som lärare.

Att Marit skulle bli lärare har inte alltid varit någon självklarhet, men när hon väl hade bestämt sig var det hennes intresse och engagemang för det samiska språket som drev henne.
- Ja, samiskan är ett ämne som ligger mig nära hjärtat. Och när jag fick egna barn började jag tänka så mycket på samiskan, att språket måste få fortsätta leva, och då kände jag att jag ville jobba med samiska, att det är viktigt!

Studier i samiska kombinerades med en lärarexamen och sedan 2010 arbetar Marit på Sameskolan i Kiruna. För drygt två år sedan sökte och tilldelades hon den första förstelärartjänsten i samiska någonsin som hon nu alltså innehaft i två läsår och som tog slut i juni. Vad förstelärartjänsten rent konkret innebär för varje enskild lärare bestäms i samråd med rektor och skolchef och Marits uppdrag har förändrats under de här två åren. Första året handlade det bland annat om att hålla i samisk fortbildning för lärarkollegor i form av en kvällskurs berättar Marit.
- För att stärka lärarnas kunskaper i det samiska språket, så att de vågar tala och använda språket mer.

Samtidigt startade även Marit och hennes kollega Siv Labba, som också varit förstelärare men inom ämnena matematik och NO, en blogg för att lättare kunna nå ut och kommunicera med framförallt lärare på andra sameskolor. Under det senaste läsåret har Marit istället hållit i en ämnesgrupp där hon tillsammans med samiskalärare från de övriga sameskolorna framförallt arbetat med att bryta ned läroplanens kunskapsmål i ämnet samiska i syfte att göra utbildningen på de olika sameskolorna så likvärdig som möjligt. Förutom att sameskolorna ska följa den nationella läroplanen LGR 11 har de även en egen läroplan där det står att de ska ha en tvåspråkig undervisning och att de ska ha det samiska perspektivet i alla ämnen men vad detta innebär rent konkret är inte alltid helt glasklart så att få möjlighet att tillsammans fundera över detta har känts både viktigt och meningsfullt menar Marit.

En del av Marits arbete som förstelärare har också varit att tillsammans med representanter från t.ex. Ajtté, Samernas och SSR delta i en samrådsgrupp initierad av UR som har i uppdrag att göra material som fungerar som tillägg till läromedel och som ska gynna de nationella minoritetsspråken. Eftersom utbudet av skolmaterial på samiska inte är så stort har deltagandet i samrådsgruppen varit värdefullt för att Marit då kunnat föra fram vilka olika önskemål om tilläggsmaterial som finns hos sameskolans lärare och elever.

Flera gånger under intervjun återkommer Marit till hur arbetet som lärare kräver att man är kreativ och att det är det hon tycker är så roligt. Det gäller alltifrån hur man som lärare på bästa sätt omsätter läroplanens innehåll och mål till konkret undervisning till hur man ska utforma undervisningen för att den ska passa alla elevers unika sätt att lära. Själv jobbar Marit mycket med estetiska lärprocesser i undervisningen, t.ex. teater. Hon upplever att framförallt elever som inte har samiska som modersmål då, genom att träda in i en roll, har lättare att närma sig språket.
- Du blir någon annan, som säger så här på samiska och det är
lättare! Det är så härligt att se, de pratar samiska och blir stärkta!

Dessutom får eleverna stort utrymme att själva vara med och skapa och vara kreativa. Förutom att jobba med teater tycker Marit att det är jätteviktigt att sjunga mycket tillsammans när man jobbar med språk. Sången är också ett sätt att framföra språket och barnen har lättare att lära sig via melodier och fasta fraser.

På fritiden får Marit allra helst utlopp för sin kreativitet genom att måla. Hon målade mycket när hon var yngre men tog sedan en paus i flera år. Så en dag när hon var hemma med barnen som var sjuka plockade hon fram målarlådan och kände hur hon försvann in i en bubbla där tid och rum
försvann.
- Det kändes som att det lossnade och sen ville jag bara måla hela tiden! Och nu när jag inte har målat på ett tag, för att tiden inte räcker till, då känner jag att det finns där inne och måste få komma ut!

Som medlem i Kiruna konstkollektiv ställer hon också med jämna mellanrum ut sina verk, bland annat på kollektivets årliga adventsutställning. En viktig inspiratör är Marits egna pappa som är en etablerad konstnär. Han är numera bosatt i Stockholm men när Marit var liten arbetade han i Kiruna och pendlade till Soppero där familjen bodde, så Marit är uppvuxen bland målarburkar och penslar. Även inspiration till läraryrket finner Marit i den närmsta familjen,
- Mamma är lärare och genom henne har jag sett vilket kreativt jobb läraryrket är; att det är kreativt, skapande och ändå får man jobba med människor. Som lärare på skolorna i Soppero och Vittangi har Marits
mamma också jobbat mycket med det samiska språket och hon är ett viktigt bollplank för Marit.

Vad är den största utmaningen med att jobba som språklärare i ett minoritetsspråk undrar jag till sist.
- Att svenskan är ett så starkt språk! Även om vi pratar samiska hemma kan jag ibland komma på mina barn med att välja att prata svenska sinsemellan när de leker. Samma sak ser hon ske i skolan också, barn som har samiska som modersmål börjar prata svenska med varandra.
- Många gånger sker det kanske av hänsyn till någon annan kamrat som kommer in och som kanske inte är lika säker på samiskan, men ändå. Språket måste ju leva!

Sen fungerar det kanske inte alltid att gå in och styra menar Marit, men det är viktigt att göra barnen medvetna om vad som händer och om att de måste vara rädda om sitt språk.

Marilla Lundquist Utsi

Relaterat

Sameskolan

Sameskolstyrelsen är en statlig skolmyndighet.

Sameskolstyrelsen är huvudman för de fem sameskolorna i Sverige och har i uppgift att samers barn får tillgång till utbildning enligt skollagen och läroplanen för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. 
Sameskolan är en skolform likvärdig med grundskolans årskurser 1-6 och är utformad och profilerad med hänsyn till samiska språk och samisk kultur.

De fem sameskolorna finns i Karesuando, Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby. Alla dessa har förskoleklass och fritidshem. Sameskolstyrelsen ska främja utvecklandet av samiska undervisningsinslag i det ordinarie skolväsendet, samt stödja utveckling och produktion av läromedel för samisk undervisning. Myndigheten får efter avtal med en kommun erbjuda förskoleverksamhet helt eller delvis bedrivs på samiska.

Källa: Sameskolstyrelsen

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?