Foto: Carl-Johan Utsi
2017-12-18

En motvillig jul

I den samiska traditionen var julen verkligen inte en tid för klappar och god mat. Tiden kring jul kunde vara farlig. Mycket oknytt, onda och farliga väsen, var i rörelse då. Det gällde att vara försiktig och tyst under den tiden för att inte förarga eller reta någon av dessa. Om man inte följde dess regler kunde man hamna i trubbel.

En vanlig tradition under julen var att man skulle städa upp ordentligt innan helgen. Både i bostaden och utanför. Man trodde att den stora och onda Stállu åkte omkring då, dragen av ett spann råttor. Och om hans kälke råkade fastna i något ris eller annat skräp så blev han mycket arg och kunde göra folket i kåtan illa.

Idag är det nog inte många som tar denna tradition på fullt allvar. De flesta samer firar nog julen som majoriteten av det svenska folket gör. Men många gör det med lite förbehåll och undantag. Anne Blind är en av dessa. Jo, hon firar nog jul. Fast motvilligt och definitivt utan julskinka. Anne bor med sin familj i Jåhkåmåhkki. De lever på renskötsel inom Sirges sameby. Mannen Lasse är ute på fjället och arbetar med att samla renhjorden till ett gärde. Tiden för att skilja ut djuren till mindre vintergrupper närmar sig och kan, om vädret och de korta dagarna gör att de inte kan arbeta, ta några veckor i anspråk. Ända till julhelgen.
-Förut, när jag var yngre hände det ofta att det var renskiljning under julafton. Och inte var det någon som brydde sig om det, säger Anne.

Annes två grabbar verkar inte bekymra sig om det skulle råka bli så i år också.
– Nej, säger Nuvtte, då kommer han väl nästa år... kanske.

Nuvtte och Nils Biera blir båda konfunderade när jag frågar om jultomten pratar samiska. De enas dock om att han troligen inte gör det.
- Jultomten kan inte samiska, utan han pratar svenska, säger Nils Biera. Och en gång minns jag att han kom in i huset med en ren. Då blev farmor jätterädd, och tomten och renen försvann ut i skogen. Fast oftast går han, eller kommer dragandes en skottkärra.

Som barn firade Anne jul som andra barn. Hennes far älskade att köpa julklappar till barnen, och hennes mor var lika arg på honom varje gång. Men när hon blev äldre var det slut med julfirandet.
-Nej, minns Anne, jag hade inga julprylar alls. Och varje jul tog jag extrajobb på ålderdomshemmet. Jag slapp julen och fick dubbel lön, efter jobbet gick jag och hyrde en film på bensinstationen. Men när jag kom hem så hade de dukat upp den där äckliga julskinkan, den var motbjudande. Kött från en gammal gris som till slut började mögla i kylen, minns Anne med en rysning.

Eftersom hon varken är kristen eller ville bidra till julkommersen var hon totalt anti- jul. Till julen sätter jag då hellre en renstek i ugnen.
-Julen är ju bara till för barnen, säger Anne, utan dom hade jag aldrig julpyntat, som jag gör nu. Från sin ungdom fram till dess att hon fick barn nobbade Anne julen helt.
-Men nu har vi ett rymligt vardagsrum där vi bor, berättar Anne. Då kommer min syster och mina föräldrar hit på julafton, vare sig jag vill eller inte. Jag har ingen talan, de dyker bara upp.

-Tomten är ju rolig för barnen, viskar Nils Biera till mig, fast jag vet att han är fejk.
- Nej, säger hans lillebror Nuvtte, tomten jobbar på. Han måste ju hinna till många hus. Och så kommer han till oss när vi är lediga. En gång kom han faktiskt förbi med en häst. Han kan komma fast det är natt, och jag väntar på honom till dess.

John E Utsi

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?