Lennart Rohdin riktar stenhård kritik mot hur minoritetsarbetet bedrivits i kommuner och landsting.
? Vi har väldigt länge haft en språkbytesprocess där minoritetsspråken går förlorade i allt högre grad. Snart finns inte ens förutsättningar för att återvinna situationen. Därför är det viktigt att kommuner och landsting tar sitt ansvar nu. Foto: Johan Jeppsson

Lennart Rohdin riktar stenhård kritik mot hur minoritetsarbetet bedrivits i kommuner och landsting.
? Vi har väldigt länge haft en språkbytesprocess där minoritetsspråken går förlorade i allt högre grad. Snart finns inte ens förutsättningar för att återvinna situationen. Därför är det viktigt att kommuner och landsting tar sitt ansvar nu. Foto: Johan Jeppsson

Lennart Rohdin riktar stenhård kritik mot hur minoritetsarbetet bedrivits i kommuner och landsting.
? Vi har väldigt länge haft en språkbytesprocess där minoritetsspråken går förlorade i allt högre grad. Snart finns inte ens förutsättningar för att återvinna situationen. Därför är det viktigt att kommuner och landsting tar sitt ansvar nu. Foto: Johan Jeppsson

Lennart Rohdin riktar stenhård kritik mot hur minoritetsarbetet bedrivits i kommuner och landsting.
? Vi har väldigt länge haft en språkbytesprocess där minoritetsspråken går förlorade i allt högre grad. Snart finns inte ens förutsättningar för att återvinna situationen. Därför är det viktigt att kommuner och landsting tar sitt ansvar nu. Foto: Johan Jeppsson

2017-06-22

En förstärkt minoritetspolitik med större ambitioner

Minoritetsutredningen riktar stenhård kritik mot hur kommuner, landsting och myndigheter hanterat minoritetsarbetet. Utredaren Lennart Rohdin konstaterar att minoritetspolitiken misslyckats nästan helt när det gäller förverkligandet av de grundläggande rättigheter som alla fem nationella minoriteterna ska ha i landets samtliga kommuner.

Fortfarande efter sju år känner sig majoriteten av kommunerna utanför förvaltningsområdena inte berörda av minoritetspolitiken och grundskyddet.  Men han är också självkritisk eftersom han satt i den utredning som ligger till grund för den minoritetspolitiska reform som genomfördes 2010.
– Vi tog nog för mycket för givet, säger han idag till Samer.se.

En del av problemet menar Lennart Rohdin är konstruktionen med två uppföljningsinstanser för minoritetspolitiken: Sametinget med ansvar för kommuner inom de samiska förvaltningsområdena och Länsstyrelsen i Stockholm inom övriga förvaltningsområden och kommuner.
– Det betyder inte att länsstyrelsen och Sametinget inte jobbat på bra. Men det blev ett feltänk i konstruktionen som skapat problematiska luckor.

Lennart Rohdin vill därför att det inrättas en enda separat myndighet för minoritetsfrågorna. Vilket har fått samiska företrädare att reagera genom att konstatera att samiska frågor – eftersom samerna som urfolk har ett visst eget självstyre –  hanteras bäst av Sametinget.
– Det ifrågasätter jag i och för sig inte. Men konstruktionen som den är nu har inte blivit bra.  Det finns ingen logik i att Sametinget ska vara inblandat i hur romer har det i en samisk förvaltningskommun. Och omvänt för samerna i en kommun som ingår i förvaltningsområde för finska: samerna har ett grundskydd även i den kommunen, men då är det länsstyrelsen i Stockholm som är den kontaktytan.
– Jag ser inte någon automatisk idealisk lösning. Men det faktum att vi efter 7,5 år efter att lagen trädde i kraft nått nästan ingenstans i grundskyddet utanför förvaltningsområdet kräver att vi tar nytag, säger Lennart Rohdin.
 

Samer.se:
Hur ska man säkerställa det samiska självstyret om det blir en separat gemensam myndighet?
– Nu frågar du om vad jag tycker själv, det har inte ingått i mitt uppdrag att definiera. Men jag hör till dem som tycker att Sverige för länge sedan borde ha ratificerat ILO-konventionen och se till att etablera en särskild urfolkspolitik. Jag hoppas fortfarande att vi ska gå i den riktningen. Då föreställer jag mig att man skapar en helt annan konstruktion myndighetsmässigt när det gäller urfolksbiten och så ligger minoritetsfrågorna för sig.

– Regeringen måste sätta ner foten hur man vill ha det fortsättningsvis. Annars kommer det att ligga i processen hela tiden. Du kan inte springa ifrån detta.

En annan del av problemet är den ’stuprörs’-politik som uppstått i och med en separat minioritetslag. Minoritetspolitiken har blivit ett specialområde vilket skapat skarpa begränsningar i kunskapen om minoritetslagen utanför en liten klick berörda. Utredningen föreslår därför att minoritetsfrågorna för förskola och äldreomsorg inlemmas i skollagen och socialtjänstlagen.
– Minoritetspolitiken måste mainstreamas in i ordinarie verksamhet. Den måste finnas överallt där mänskliga rättigheter finns i kommunal och statlig verksamhet. Det ska inte vara nischer, stuprör, för då kommer minoritetsfrågorna alltid vid sidan om.

– Det var en rutinerad samepolitiker som fäste min uppmärksamhet på detta. Han sade: ’du får aldrig kommunerna att ta äldreomsorgen på minoritetsspråk på allvar förrän det står i socialtjänstlagen för det är den lag de läser’.
– Det finns inte en enda rektor i detta land som skulle hävda att de inte vet om att det finns särskilda regler när det gäller minoritetsspråken. De inkluderas i skollagen som är skolans huvudlag. Men när det gäller förskolor och äldreomsorg som enbart inkluderas i minoritetslagen kan verksamhetsansvariga tjänstemän och politiker säga: ’Oj, det hade jag ingen aning om’.

En inkludering i skollagen och socialtjänstlagen innebär också att minoritetsfrågorna skulle följas upp av Skolinspektionen och Inspektionen för vård och omsorg.
– De kan agera med viss kraft om inte lagen följs.

Han föreslår därmed inte separata överklagandemöjligheter kopplat till minoritetslagen vilket har efterfrågats.
– Vi har grävt i detta. Jag säger inte att det skulle vara omöjligt men det är mycket komplicerat. Tillämpningen av förskola och äldreomsorg kan idag inte överklagas generellt. Ska man införa något sådant måste det ske i större sammanhang där man tittar på verkställighetsföreskrifter, inte enbart för nationella minoriteter. Det ligger på en annan nivå än min utredning kan hantera. Vi menar att man ska pröva de föreslagna förstärkningarna först. Genom de två inspektionsmyndigheterna kan du få fram prejudicerande utslag som kan vara till hjälp i senare skede.


Samer.se:
Du föreslår ingen generell höjning kring statsbidragen till kommuner och landsting för minoritetspolitiken vilket också har efterfrågats?
– Det finns frånminoritets håll en missuppfattning att statsbidraget var pengar avsedda för minoriteten i kommunen. Men det var tänkt som en ersättning för kommunens extra kostnader i minoritetslagen, framförallt avsågs då förskola och äldreomsorg som kan få merkostnader under uppbyggnads skedet innan man har justerat volymerna. Men inte ens hälften av statsbidraget i kommunerna används för det. De används till en massa andra saker, som samordnares löner, och då går det inte hävda att man ska höja statsbidraget, säger Lennart Rohdin, som menar att samordnarnas löner borde ingå i ordinarie verksamhet.

– Det finns inte en kommun som har den politiska viljan att sluta jobba med jämställdhet för att man inte får några statsbidrag för det. Men när det gäller minoritetsfrågorna så är de fortfarande så pass lite etablerade att det går att hävda detta: ’Bara vi får pengar så’ och det kan man säga utan att skämmas. Men man skulle skämmas om man sa det angående jämställdhet i kommunen.

Camilla Andersson
 

Relaterat

Delbetänkandet ’Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik’ presenterades i mitten av juni. Det går ut på remiss från midsommar till första oktober, och ska vara färdigbehandlat till sommaren 2018.
Bland annat föreslås:

  • Alla kommuner och landsting ska anta dokumenterade minoritetspolitiska mål och riktlinjer, som ska följas upp.
    – Ingen kommun ska kunna säga att de inte har sett något behov av minoritetsarbete.
  • Förtydligad reglering av skyldigheten att informera om de nationella minoriteterna.
  • Förtydligad reglering beträffande skyldigheten att samråda inom förvaltningsområden.
  • Minst en fördubbling av statsbidraget till nationella minoriteter på grund av ökad arbetsbörda.
  • Förskola ska inom förvaltningsområdet erbjudas till hela eller väsentlig del på minoritetsspråket. Skolverket får i uppdrag att definiera vad ’väsentlig’ innebär.
  • Regeringen bör överväga att komplettera begreppet modersmål med begreppet kulturarvsspråkför de nationella minoritetsspråken i lagstiftning som rör skola och förskola.
    – Jag skulle vilja se en hel språkkedja från förskolan till sista året i skolan. Eftersom det finns en annan utredning beträffande skolan kan jag inte lägga förslag kring detta. Men jag har ett resonemang kring att det blir fel när man behandlar de nationella minoritetsspråken och invandrarspråk på samma sätt i skolan. Syftet med minoritetsspråken är att få ytterligare ett språk, som är kulturbärande för den nationella minoritetens kultur och du blir inte samisktalande, tvåspråkig, på 40 minuter hemspråksundervisning i veckan.
  • En mer flexibel inställning i utbildningssystemet för att få in mer språkkunnig personal, till exempel via uppdragsutbildningar och komplettering av relevanta yrkesexamina.
  • Krav på kunskap om de nationella minoriteterna, deras hälsosituation och deras olika behov i vårdutbildningar på högskolenivå. Nationella minoriteter bör lyftas fram särskilt i patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen.
  • Det bör övervägas ett centrum för samisk hälsa.
  • En riktad efterhandsgranskning av läromedel gällande hur de nationella minoriteterna och deras rättigheter framställs.
  • Krav på kunskap om de nationella minoriteterna och deras rättigheter i examensmålen för lärare. Skolverket ges i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser i skolan.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?