Underlag för lektionsplanering - Sameblod

Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala innehållet i historia. Eleverna diskuterar styrkor och svagheter med film som historisk källa samtidigt som de får insikt i samiska livsvillkor under tidigt 1900-tal. Filmen Sameblod utspelar sig i Sápmi och Uppsala under 1930-talet. Filmen handlar om Elle-Marja, en flicka som är uppvuxen i en renskötarfamilj men vill bli lärarinna och beger sig ner till Uppsala för att studera.

rberedelser/förkunskaper:

Lärare: Förbered lektionen genom att

Koppling till centralt innehåll
 

Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan Citerat ur centralt innehåll Kan kopplas konkret till det aktuella ämnesområdet genom:

Imperialism och världskrig, cirka 1800—1950

Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta. Filmen Sameblod är både en historisk berättelse och en ung kvinnas (Amanda Kernell) uppgörelse med sin egen familjehistoria. Den skildrar en tid i svensk-samisk historia präglad av rasism och kolonialism.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. Sameblod skildrar nomadskolan, rasbiologi och statens så kallade ”lapp skall vara lapp politik”. Alla dessa delar är centrala element i den nutida förståelsen av den historiska situationen för samerna i Sverige.

Hur historia används och historiska begrepp

Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkoroch värderingar. Hur historia kan användas belyses genom att diskutera hur, vad och varför historia används i filmen Sameblod.

Koppling till kunskapskrav

Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A

Eleven har grundläggande kunskaper om samisk historia och film som historisk källa. Eleven visar detta genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om samisk historia och film som historisk källa.

Eleven har goda kunskaper om samisk historia och film som historisk källa. Eleven visar detta genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om samisk historia och film som historisk källa.

Eleven har mycket goda kunskaper om samisk historia och film som historisk källa. Eleven visar detta genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om samisk historia och film som historisk källa.

Förslag på undervisningsupplägg

Start, hur börjar lektionen?

Börja med en kort presentation av film som ingång till historia. För förslag på upplägg, se gärna:
https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/vad-kan-jag-hitta-i-stockholmskallan/film-och-rorlig-bild/

Presentera styrkor och svagheter hos olika typer av film.

Eleverna får till uppgift att besvara ett antal frågeställningar under filmens gång. Frågorna besvaras förslagsvis skriftligen.
Elev- och läraraktiviteter

Förslag på frågor att besvara under filmens gång:

  • Vad är Sameblod för typ av film, spelfilm, reklamfilm eller dokumentär?
  • Vad har en sådan typ av film för styrkor och svagheter? Kan du ge exempel på detta ur filmen?
  • Vad lever de samiska familjerna som skildras i filmen av?  Vad har de för arbeten?
  • Känns filmenrealistisk? Förklara varför.
Avslut

Som avslutning på lektionen så går läraren igenom svaren på frågorna i helklass.

I denna avslutande diskussion lyfter läraren förslagsvis fram följande saker:

  • Att Sameblod är en historisk berättelse – som inte nödvändigtvis strävar efter att vara historiskt korrekt. (Precis som andra historiska spelfilmer)
  • Att väldigt många samer under 1930-talet inte levde av renskötsel, utan var jordbrukare, lönearbetare, barnmorskor eller lärare.
  • Att filmen inte nödvändigtvis menade att skildra hur de flesta unga samer hade det i Sverige på 1930-talet.
  • Att nomadskolan byggdes upp för de renskötande samernas barn – de andra samiska barnen gick i vanliga skolor. Detta var en del av det som idag kallas för statens ”lapp skall vara lapp” politik.
  • Att det är korrekt att vissa nomadskollärare assisterade rasbiologer och möjliggjorde för dem att fotografera nomadskolebarn (även nakna)

Övriga frågeställningar som kan lyftas för diskussion är

  • Måste en historisk film vara ”korrekt” för att vara bra?
  • Går det att göra film som är historiskt ”korrekt”?
Hur tror ni att det var att gå i nomadskola på 1930-talet? Tror ni att alla elever tyckte lika om sin skolgång? I filmen fick vi möta Elle-Marjas syster, vad tror ni hon tyckte om sin skolgång?
Material

Förberedelser för lärare:

Elevaktivitet:

  • Filmen Sameblod
Uppföljning och dokumentation Hur kan innehållet/upplägget för lektionen förbättras? Finns det möjlighet till återkoppling?

Länk till kursplaner: https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan

Ansvarig för denna lektionsplanering: Isabelle Brännlund, fil.dr i historia.

Lektionsplaneringsmallen är framtagen av: Drugge utbildning AB
Återkoppling och förbättringsförslag sänds till info@samer.se
 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?