Underlag för lektionsplanering - Källkritik åk 7-9

rarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala innehållet i historia. Eleverna får öva sig i källkritik och lär sig samtidigt om samiska livsvillkor under tidigt 1900-tal. De skall ta hjälp av källkritiska principer för att lösa uppgiften. Uppgiften görs förslagsvis i grupp och lektionen avslutas med en kort diskussion i helklass.

Lektionen kan också följa på en lektion där eleverna ser filmen Sameblod (Lektionsplanering Sameblod finns tillgängligt på http://samer.se/skola) Vid det första tillfället ser då eleverna filmen Sameblod, vid det andra tillfället får de i uppgift att besvara ett antal frågor med hjälp av olika källmaterial. Förslag på upplägg där denna lektion följer på Lektionsplanering Sameblod återfinns inom klammer tecken […].

rberedelser/förkunskaper:
Lärare:
Förbered lektionen genom att gå igenom källmaterialet i relation till de källkritiska principerna. Det förutsätts att läraren har grundläggande kunskaper i samisk historia och är bekant med nomadskolväsendet, statens ”lapp skall vara lapp” politik, samt rasbiologi.

Lättillgänglig översikt av samisk historia och samhälle finns på samiskt informationscentrums hemsida: www.samer.se

Elever:
Det är bra om eleverna tidigare har bekantat sig med de källkritiska begreppen närhet, oberoende och tendens. Annars finns en risk att presentationen av de källkritiska begreppen tar för mycket utrymme på bekostnad av den källkritiska övningen.

Koppling till centralt innehåll
 

Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan Citerat ur centralt innehåll Kan kopplas konkret till det aktuella ämnesområdet genom:

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. Källmaterialet som eleverna skall arbeta med speglar levnadsvillkoren för samer under svenskt 1930-tal. Källmaterialet skildrar nomadskolan och statens intresse av att åtskilja människor utifrån ”ras”. Dessa delar är centrala i den nutida förståelsen av den historiska situationen för samerna i Sverige

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Källmaterialet som eleverna skall arbeta med speglar levnadsvillkoren för människor under svenskt 1930-tal. Förändringar som skett sedan dess kan eleverna själv diskutera sig fram till.

Hur historia används och historiska begrepp

Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. Hela lektionen ägnas åt källkritik. Källmaterialet som eleverna skall arbeta med speglar levnadsvillkoren för människor under svenskt 1930-tal. Ställt i relation till dagens levnadsvillkor så kan vi se både kontinuitet och förändring, samt diskutera hur detta skiljer sig åt för olika grupper i samhället.

Koppling till kunskapskrav
 

Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A

Eleven har grundläggande kunskaper om källkritik. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda källkritiska resonemang.

Eleven har goda kunskaper om källkritik. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda källkritiska resonemang.

Eleven har mycket goda kunskaper om källkritik. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda källkritiska resonemang.

 Förslag på undervisningsupplägg
 

Start, hur börjar lektionen?

Eleverna delas in i grupper och varje grupp får en mapp med källmaterial.

 

Elevgrupperna får till uppgift att diskutera sig fram till vilken källa/vilka källor de tycker passar bäst för att besvara ett antal frågeställningar. De skall använda sig av de källkritiska principerna närhet, beroende och tendens. Dessa principer kan förslagsvis skrivas upp på tavlan eller presenteras på skärm/duk.

 

Källkritiska principer (förslag på text):

 

Hur samtida och nära är källan? - Närhet

Ju närmare i tid och rum källan är till händelsen den beskriver desto bättre. En källa som skapades dagen efter en händelse, av en person som var på plats och bevittnade det som skedde, är mer trovärdig än en källa som skapades långt senare av en person som inte var närvarande.

 

Är källan oberoende? - Beroende

Är källan oberoende så är det en förstahandskälla. Bygger källan på andra källor/uppgifter/berättelser eller information så är det en sekundärkälla. En oberoende källa är mer trovärdig än den källa som bygger på andra uppgifter.  Ett ögonvittne är en oberoende källa – Ett rykte är en sekundärkälla.

 

I vilket syfte tillkom källan? - Tendens

Det kan vara så att den som skapat källan har haft anledning att medvetet vinkla den, utelämna viktiga delar eller förstärka andra– ofta för att föra fram en viss åsikt eller bild av verkligheten. En reklamfilm vill till exempel få tittaren att köpa en viss produkt och en informationsbroschyr från ett politiskt parti vill övertala läsaren om att just det partiet är det bästa.

Elev- och läraraktiviteter

Frågor kopplade till källmaterialet:
Frågorna kan antingen presenteras en och en i turordning (så att omfattningen anpassas efter tidsrymden) eller så presenteras de alla samtidigt.

  • Vilken/vilka lärare jobbade på Nomadskolan i Skarvsjö 1938? Vad hette dom och var kom dom ifrån?
  • Finns det andra lärare eller personal som jobbade på nomadskolan i Skarvsjö under 1930-talet? Vad hette dom och var kom dom ifrån?
  • Vad gjorde eleverna från Skarvsjö på Svenska flaggans dag 1938?
  • Hur var det att gå i Nomadskola på 1930-talet?
  • Vad levde samiska familjer av på 1930-talet?

Lärarhandledning:
Var uppmärksam på människorna på fotografierna, är det samma personer som skildras?

Var uppmärksam på närhetskriteriet! Speciellt vad gäller nyhetsartikeln på nätet.

[Var uppmärksam på att efternamnet Leijer förekommer både i källmaterialet och i filmen]

[Att vissa nomadskollärare assisterade rasbiologer och möjliggjorde för dem att fotografera nomadskolebarn(även nakna) är belagt.]

 

Extrauppgift:
Elever som behöver extra utmaning ges en fotokopia av källmaterialet Församlingsbok från Tärna församling sida 1 och 2. Detta är handskrifter och det blir en utmaning för eleverna att tyda och tolka dem. Till detta material går det att koppla följande frågeställningar:

[Filmens Elle-Marja kom från Umbynslappby (Nu kallas samebyn efter det samiska namnet Ubmejetjeälddie).]

  • Hur försörjde sig samiska familjer i Umbyn under 1930-talet?

[Elle-Marja och hennes familj tillhörde tillsammans med alla andra från Umbyn, Tärna församling i de Västerbottniska fjällen.]

  • Hur försörjde sig samiska familjer i andra delar av Tärna församling under 1930-talet?
     
Det var bara barn från de så kallade ”lappbyarna” som gick i nomadskola – varför var det så?
Avslut

Som avslutning på lektionen går läraren igenom vad de olika grupperna svarat på frågorna, vilka källor de valt och varför.

Förslag på avslutande diskussionsfrågor och följdfrågor i helklass:

  • I församlingsböckerna användes det nedsättande ordet ”lapp” för samer. Varför tror ni att prästen noterade samisk etnicitet och varför skrev prästen inte ”samer” i stället för ”lapp”? Varför noterade inte prästen svensk etnicitet i församlingsböckerna?
  • Tror ni att det hade någon betydelse för eleverna vid nomadskolan om lärarna var samer eller inte? Spelade det någon roll för eleverna om lärarna kunde samiska eller inte?
  • Hur tror ni att det var att gå nomadskola i Skarvsjö på 1930-talet? Tror ni att alla elever tyckte lika om sin skolgång?
    [I filmen fick vi möta Elle-Marjas syster, vad tror ni hon tyckte om sin skolgång?]
  • Hur tror ni att samiska familjer levde och bodde under denna tid? Vad får ni för bild av de olika källmaterialen?
    (Här bör läraren vara uppmärksam på att många samiska familjer visserligen levde av renskötsel under 1930-talet men att väldigt många levde som jordbrukare, arbetare, lärare, barnmorskor osv, precis som andra i Sverige gjorde vid denna tid.)
  • [Jämför den bild av nomadskolan som framkommer i filmen Sameblod med den ni får i källmaterialen - Finns det skillnader?]
Tanken är att eleverna skall få med sig att trovärdigheten hos ett källmaterial (hur bra en källa är) beror på vilken fråga vi ställer till den.
Material

Stencilen Källmaterial

Källmaterial

  • Foto 1 – anpassad för utskrift i svartvitt A4 format
  • Foto 2– anpassad för utskrift i svartvitt A4 format
  • Församlingsbok - Avskrift (innehåller valda delar ur församlingsboken för Stensele 1930) samt Församlingsbok – Fotokopia. En fotokopia av församlingsboken för Stensele 1930 - anpassad för utskrift i färg OBS: Bör skrivas ut i A3 format för att texten skall bli lättläst.
  • Nyhetsartikel på nätet
  • [Filmen Sameblod]
    Extrauppgift
  • Församlingsbok från Tärna församling sida 1 samt Församlingsbok från Tärna församling sida 2
Uppföljning och dokumentation Hur kan innehållet/upplägget för lektionen förbättras? Finns det möjlighet till återkoppling?

Länk till kursplaner: https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan

Ansvarig för denna lektionsplanering: Isabelle Brännlund, fil.dr i historia.
Återkoppling och förbättringsförslag sänds till info@samer.se

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?