Foto: Hans Olof Utsi
2018-05-03

Långtifrån samiskt inflytande trots stöd av svensk lag och internationella konventioner

Samer har inte det inflytande när myndigheter fattar beslut som de borde ha, enligt både svensk lag och internationella konventioner.
- Myndigheter ska alltid tänka: Hur kan vi främja samers möjlighet att behålla och utveckla sin egen kultur? säger juristen Marie B. Hagsgård.

Hon har tidigare jobbat som hovrättsdomare och bland hennes uppdrag nu är det som expert i Europarådets rådgivande kommitté för ramkonventionen om skydd av nationella minoriteter.

Hagsgård kan som få kryssa sig fram från en lagtext till en annan, som en ivrig detektiv lägger hon paragraferna som pusselbitar intill varandra. Fram träder ett mönster av hur skrivningar hänger ihop, som de flesta politiker och tjänstemän inte känner till eller inte förstår.

Samer är ett urfolk och en nationell minoritet i Sverige. Sen 2010 står det ordagrant i grundlagen Regeringsformen:
”Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.” (1 kap. 2§ st 6)
- Det kan låta fel att myndigheter ska främja förutsättningarna för en grupp. Men det ska göras för att kompensera för tidigare diskriminering så att samer får samma möjlighet som majoriteten, alltså andra svenskar, att få sina rättigheter tillgodosedda, säger Hagsgård.

Om och om föreläser hon för tjänstemän från statliga, regionala och kommunala myndigheter. För ganska många är det något nytt att lagen säger att just de ska erbjuda samer möjlighet till inflytande i frågor som berör dem innan beslut tas. Då måste man dels veta vilka beslut som berör samer, dels ha struktur för hur ett sådant inflytande ska fungera i praktiken.
- Rätten att få delta i och verkligen kunna påverka beslut som berör dem är centralt i internationell rätt om urfolk och minoriteter. Sverige har fått upprepad kritik, både från FN och Europarådet, än andra länder, säger Hagsgård.
 

När hon föreläser för Sametingets politiker är det många som känner igen sig. Frågan är ”Vilka brister är angelägnast att åtgärda?” Svaren växer fram i det förstorade textdokumentet på skärmen över scenen: ”Kunskapsbrist hos myndigheter kring vilka skyldigheter man har till samråd. Kunskapsbrist hos samer på vilka krav man kan ställa. Det saknas någon sorts konsekvens om inte myndigheter uppfyller konsultation/samråd, exempelvis att besluten inte blir giltiga – gör om, gör rätt!”

Förutom frågor om markanvändning, till exempel skogsbruk, vindkraft och gruvor, som berör renskötseln direkt, är jakt och fiske samt språk och annat som har social och andlig betydelse också sådana beslutsområden som enligt lagens mening berör samer så att de mycket oftare än idag ska ha direkt inflytande på besluten, enligt Hagsgård. Och hon säger många gånger att med inflytande menar hon inflytande, inte att sitta med och lyssna på en föredragande och sen gå hem. Internationell rätt pratar om ”effektivt deltagande” och ”väsentligt inflytande på beslut” för minoriteter och urfolk.
- Det ska vara en dialog som ger reell påverkan och strävan ska vara att nå en överenskommelse, som båda parter kan ställa sig bakom, säger Hagsgård.
 

Liksom Regeringsformen tar lagen om nationella minoriteter (2009:724) upp det allmännas ansvar att skydda och främja de nationella minoritetsspråken, möjlighet att utveckla sin kultur i Sverige samt möjlighet till inflytande (§§ 4 och 5).
- Alla myndigheter på alla nivåer har att jobba med det här. De ska också göra det fördragskonformt, alltså tillämpa svenska regler så att internationella konventioner som Sverige skrivit på efterlevs, säger Hagsgård och nämner Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter artiklar 5 och 15 som särskilt viktiga.


I Europarådets rådgivande expertkommittés fjärde yttrande som kom i fjol (länk i högerspalten) är en rekommendation ”för direkt åtgärd” att formalisera samers möjligt att delta i beslutsprocesser som påverkar deras kultur, särskilt i områden där de är traditionellt bosatta.

Hittills i Sverige är Laponiatjuottjudus (Laponiaförvaltningen) det bästa exemplet på hur samiskt inflytande kan nå upp till internationella krav på urfolks rätt till inflytande i praktiken, enligt Hagsgård
 

Det är 20 år sen du var huvudsekreterare i den så kallade ILO-utredningen (SOU 1999:25). Varför är du fortfarande så intresserad av de här frågorna?
- Jag tror på en fördjupad demokrati där urfolk och minoriteter kommer till tals och kan påverka lika självklart som majoritetsbefolkningen har gjort och gör. Jag tror att konflikterna kommer att minska när människor börjar lyssna, verkligen höra varandra, och strävar efter att komma överens med respekt för varandra, säger Marie B. Hagsgård och låter både taggad och outtröttlig.


PIA SJÖGREN
 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?