Foto: Pia Sjögren
2018-12-14

Flera hundra slöjdare träffas för att diskutera duodji

Duodjikonferens och många tackar áhkku och andra äldre, talar om dialog med materialen och om modet att gå mellan traditionellt och nyskapande. - Som jag ser det kräver duodji också språket, säger Maja Dunfjeld, doktor i duodji och konsthistoria och en av författarna till en ny bok om slöjdord på sydsamiska.

Dunfjeld menar att utan immateriell kunskap dör duodjin, det blir bara rester kvar, utan själ:
- Jag ryser när jag hör någon säga tvinna skinnsnoddar när de menar provnedh gaartsh.

Samtidigt kan just hantverket, duodjin, vara en lättare väg än rennäring och samiska språk för den som vill lära mer av sitt samiska arv.
- Det är många unga samer som finner sin identitet genom slöjden. Den är fantastisk på det viset. Du behöver in be någon om lov för att få börja slöjda, säger Ingemar Israelsson, renskötare, slöjdare sen barnsben och tidigare ordförande i stiftelsen Sámi duodji.

Fler än hundra slöjdare träffas i tre dagar i Dearna. Det var länge sedan det var en så stor duodjikonferens. Från Vuonnabahta i norr till Oslo i söder kommer ivriga bruksslöjdare, disputerade konsthantverkare, företagare med mästarbrev och slöjdstudenter. Arrangörer är interregprojektet Aktene och Sámi duodji. Hur ska tallen stå i solen för att vrilen ska bli bästa trumma? När på året ska man slakta för att kunna sy varmaste bällingskorna?

Först ska du kunna tekniken och det traditionella. Sen kan du utveckla personlighet. Så säger Ingemar Israelsson. Så säger alla.
- När man slöjdar för eget bruk är det ofta mer traditionellt, men om man ska möta en marknad är man ju beroende av kunder som vill köpa och de vill ha grejer som passar in i tiden, säger Israelsson, som just tillverkat ännu en kniv, till sitt yngsta barnbarn, Elsa-Viola. i Gávtjávrrie.
- Man tänker hela tiden på personen man gör något till. Det är svårt att beskriva känslan, men ni som också slöjdar har den i er.

- Sverige vet inte vad slöjd är, de tänker på skolslöjd. Duodji är hantverk och konsthantverk och är verkligen värt en statushöjning, säger Mari-Ann Nutti, avgående vd vid Sámi duodji, Sameslöjdstiftelsen.

Att slöjd är så diffust att begreppet till och med utretts av Nämnden för hemslöjdsfrågor påminner om hur osynligt det är i företagarstatistiken. Hos Skatteverket hamnar duodji i en SNI-kod som är en samlingskod. Hit räknas också tillverkning av sidenblommor, skämtartiklar, cigarettändare och jordglober och mer än hundra andra smågrejer.
- Det är omöjligt för oss som branschföreträdare att ta fram tillförlitlig statistik, till till exempel politiker och finansiärer, på hur mycket duodjibranschen omsätter. Nu senast har jag framfört problemet till OECD som granskar Sverige i rapport i höst.

Sámi duodji känner till 700 samiska hantverkare på svensk sida. 222 av dem är företagare, för ytterligare flera hundra är slöjden en del inom rennäringen. En grupp hantverkare gör bruksslöjd och har ingen F-skattsedel.
- En stor fördel är vårt mycket rika kulturarv. Att vara företagare inom duodji är ett livsstilsval. Den som är brukshantverkare och kulturbärare påverkar hela sin familj med stärkande av identitet, samtidigt som man också kan behöva en annan inkomstkälla, säger Mari-Ann Nutti.

- Vi måste våga göra lite galna grejer och utvärdera i efterhand. Annars gör någon annan det i vårt namn, säger Leila Nutti, företagsutvecklare, nu knuten till Arctic Design of Sweden, som hon menar kan bli bron till den globala marknaden.
- Vi vet att det exklusiva går att sälja om kunderna bara hittar oss.

Prissättning och hur experimentell man får vara som samisk duojárat var frågeställningar som dök upp då och då under tre dagars duodjikonferens.
- Jag berättade för en ung man i min släkt att hans kolt, byxor skoband etcetera är värt 29 000 kronor, Han kunde lika gärna ha en Armanikostym på Jokkmokks marknad. Jag tror han förstod att han skulle vara försiktig och lite tacksam, berättar Anna-Stina Svakko, erfaren slöjdare.

- Ju starkare rötter jag har och ju mer de får breda ut sig, desto bättre kan jag flyga också, säger Lena Viltok, slöjdare med mästarbrev i Jokkmokk.

PIA SJÖGREN

 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?