2019-01-29

Lappmarksgränsen

Lappmarksgränsen i Sverige fastställdes i mitten av 1700-talet. Det var en gräns mellan det inland där samerna länge varit ensamma invånare och det kustland där svenska och finska bönder brukat jorden sedan hundratals år tillbaka.

I Sverige har ordet ˮlappmarkˮ använts om det samiska bosättningsområdet åtminstone sedan 1340. Vid gränsen för detta område fanns enstaka erkända råmärken, som Sonkamuotka i Muonioälven och Junkaravan i Umeälven. Mellan dessa råmärken var gränsen odefinierad. Det fanns också ett överlapp mellan kustböndernas och samernas intresseområden, eftersom bönderna gjorde långa fiskefärder västerut och renskötande samer utnyttjade vinterbetesmarker långt österut.

Från och med 1673 blev det viktigt för den svenska statsmakten att fastställa en entydig och sammanhängande lappmarksgräns. Detta år utfärdades nämligen lappmarksplakatet enligt vilket nybyggare erbjöds 15 års skattefrihet och evig frihet från soldattjänst om de slog sig ned i lappmarkerna. För att kunna avgöra tveksamma fall måste man förstås veta var lappmarksgränsen gick.

I Finland fastställdes en gräns mellan Kemi socken och Kemi lappmark 1687. På svenska sidan dröjde det ända till 1750 innan man kom igång med arbetet. En kommitté tillsattes då med representanter för både lappmarkssocknar och kustsocknar. Målsättningen var att gränsen skulle dras så att befintliga lappskatteland kom att stanna inom lappmarken, liksom de nybyggen som anlagts med lappmarksprivilegier. Äldre bosättningar skulle däremot höra till någon av kustsocknarna. Kommittén började med Lycksele lappmark, där det fanns en karta som ritats av Jonas Persson Gedda 1671 och som visade både skattelanden och de äldre bosättningarna. Den kartan fick stor betydelse för gränsdragningen. Längre norrut fanns inga kartor och där kunde principerna frångås efter diskussioner. Kåtaselet i Byskeälven hörde till ett välkänt lappskatteland, men gränsen drogs ändå väster om det. Långa diskussioner fördes om den gamla byn Gråträsk, som ibland ansetts ligga i Piteå socken, ibland inom Lappmarken. Slutligen drogs gränsen väster om Gråträsk, genom sjön Pjesker som egentligen hörde till ett lappskatteland.

Efter ett uppehåll på några år inleddes arbetet med att fastställa den sydligaste delen av lappmarksgränsen, den mellan Åsele lappmark och Ångermanland, som samtidigt var länsgräns mellan Västerbottens och Västernorrlands län. År 1763 inrättades en råskillnadsdeputation med representanter för de båda länen. Deputationen sammanträdde flera gånger och frågade ut ett stort antal bönder, nybyggare och samer om var gränsen av hävd hade gått. Någon enighet kunde dock inte uppnås.

Förhållandena var nämligen komplicerade i det här området. Samernas skatteland sträckte sig långt ned i nuvarande Bjurholms och Örnsköldsviks kommuner, samtidigt som det fanns gamla och väletablerade bosättningar längre in i landet, främst kring Junsele, Hoting och Rörström. Västerbottens läns representanter förespråkade en lappmarksgräns som följde sydgränsen för alla kända lappskatteland, medan Västernorrlands läns representanter ville behålla så många nybyggen som möjligt inom sitt område. Det blev riksdagen som fattade det slutgiltiga beslutet 1766, och det blev helt och hållet i linje med Västernorrlands läns representanter.

Följden av gränsbeslutet blev att de sydligaste lappskattelanden hamnade utanför Lappmarken. Detsamma gällde en mängd nybyggen som anlagts med lappmarksprivilegier. Dessa nybyggen fick behålla sina förmåner och räknades till lappmarksförsamlingarna Dorotea, Åsele, Fredrika eller Örträsk, trots att de låg inom Ångermanland och Västernorrlands län. Först i mitten av 1800-talet fördes dessa bosättningar över till församlingar nedanför lappmarksgränsen.

Ett antal kommungränser i Sverige följer fortfarande i stort sett den fastställda lappmarksgränsen. Därutöver har gränsen en funktion för rennäringen i och med att skogssamebyarna har åretruntmarker ovanför den. Koncessionssamebyar finns också bara nedanför lappmarksgränsen. I Finland är ˮLapplandˮ numera ett område som ser helt annorlunda än 1687, och gränsen har därför helt förlorat sin betydelse. Det finns bara ett par punkter där kommungränser sammanfaller med den gamla finska lappmarksgränsen.

GUDRUN NORSTEDT

 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?