Lars Miguel Utsi, musihkkár/musiker Arnljot Lindsjørn Nordvik, artista/artist Katarina Barruk, Aili Keskitalo ja/og Åsa Larsson Blind Foto: Sámediggi Sametinget (Norge)

Sámediggepresideanta/sametingspresident Aili Keskitalo Foto: Sámediggi Sametinget (Norge)

Invigning av IYIL2019 i Paris Foto: Sámediggi Sametinget (Norge)

Sámediggepresideanta/sametingspresident Aili Keskitalo Aili Keskitalo sitter i UNESCO:s internationella styrgrupp som representant för urfolken i den arktiska regionen Foto: Sámediggi Sametinget (Norge)

Victoria Tauli-Corpuz håller tal under invigning av IYIL2019 i Paris Foto: Sámediggi Sametinget (Norge)

2019-04-01

"En bra start på ett vidare språkarbete"

Genom urfolkens eget initiativ har FN utlyst 2019 till urfolksspråkåret. Tanken är bland annat att synliggöra urfolksspråken i världen, men också att stärka och utveckla språkanvändandet

Aili Keskitalo är sametingspresident i Norge och hon sitter även i UNESCO:s internationella styrgrupp som representant för urfolken i den arktiska regionen. Hon säger att året först och främst är en anledning att synliggöra utmaningarna med urfolksspråken, men också att utmana andra att bidra med positiva sätt att stärka och utveckla språken.

Men mycket av arbetet är upp till urfolken själva. Så är det ofta i FN-systemet, menar Aili Keskitalo, att det är upp till staterna och övriga aktörer att finansiera initiativen som kommer.
- Vi är beroende av att mobilisera själva eller att staterna eller privata sponsorer är med på tåget. Urfolksspråkåret blir en plattform, men vi måste själva skapa innehåll i plattformen.

Det är också en av huvudprioriteringarna för Sametinget i Norge, att genomföra projekt och arrangemang inom ramen för urfolksspråkåret.

I februari arrangerade Sametinget på norsk sida en språkkonferens och det var deras startskott för språkåret. Även Sametinget på svensk sida arrangerade ett språkseminarium. Till hösten, närmare bestämt vecka 43 är tanken att arrangera en samisk språkvecka, som förhoppningsvis ska sträcka sig över hela Sápmi.

Språket, säger Aili Keskitalo, är uppenbart ett kommunikationsmedel, men språk bär också med sig en hel världsbild med lager av kunskap som byggts upp genom generationer.
- Språk är en viktig identitetsmarkör som berättar om tillhörighet och bakgrund och även för dem som förlorat sitt språk är man likväl starkt förknippad med språket. Om man tillhör en majoritet tänker man inte så mycket på de aspekterna, men som minoritet är det viktigt.

Som minoritet, säger Aili, måste man också ta ett större ansvar för språket och eftersom det inte finns någon stat som bär upp språket hamnar ansvaret på enskilda personer.
- Vi vet att det kan kännas krävande när du varit utsatt för assimilering, som de flesta urfolk blivit, och då blir det också mycket smärta, vanmakt och skam att antingen kunna eller inte kunna ditt språk. Det tror jag kan vara svårt för majoritetspersoner, eller enspråkiga, att förstå vad det betyder i praktiken.

Aili Keskitalo säger att det är uppenbart att urfolksspråkåret inte kommer att lösa alla utmaningar som urfolksspråken står inför, men hon ser det som en bra start på ett vidare språkarbete.
- I slutet av året ska det vara en internationell konferens som ska anta ett slutdokument som kan vara ett nyttigt verktyg i det fortsatta arbetet. En del menar att urfolkspråkåret bör sträcka sig över tio år och det kan hända att FN:s medlemsstater går med att utvidga det.

Lars Miguel Utsi, vice styrelseordförande i Sametinget på svensk sida och ordförande i sametingets språknämnd tror att urfolksspråkåret ger en större möjlighet att få uppmärksamhet i språkfrågor och därmed mer resultat när det gäller språkpolitiken.

Eftersom Sametinget inte har medel som fritt kan disponeras inom språkområdet har man bett regeringen om medel för specifika satsningar. Det är dock oklart i dagsläget om några medel beviljas.
- Vi vet att regeringen varit intresserade av språkfrågorna när vi lyft dem vid tidigare tillfällen, så förhoppningsvis är ambitionen att lösgöra medel.

Sametinget på svensk sida vill jobba i två spår under urfolksspråkåret, insatser som riktar sig till det samiska folket och insatser som riktar sig till beslutsfattare och allmänhet. Dessutom vill man anta en språkstrategi för Sametingets verksamhet.
- Sametinget är den instans som ska ta hand om språket. Gör vi det inte själva inom vår verksamhet, vad säger det om oss och språket status?

Lars Miguel Utsi tror inte heller att ett specifikt år kommer att rädda språket, men att det kan fungera som en viktig markör.
- För att stärka språket behövs stora och varaktiga insatser, men om man under det här året genomför bestående förbättringar kommer insatserna ha betydelse på sikt. Det är viktigt att skapa momentum för språkfrågan. Min förhoppning är att de som tar beslut som berör oss lär sig mer om oss och urfolksspråkåret kan vara en del av det.

KATARINA HÄLLGREN

 

Relaterat

Urfolksspråkåret, IYIL2019, sätter fokus på vikten att bevara och behålla urfolkens språk. Språk är en del av världens kulturella mångfald. När ett språk utrotas, försvinner samtidigt en unik kunskapsbank med historiska, andliga och ekologiska kunskaper.


Situationen för urfolkens språk har lyfts på internationell nivå vid ett flertal tillfällen, bland annat i FN:s permanenta forum för urfolk, i FN:s urfolksdeklaration och på den stora urfolkskonferensen som genomfördes 2014. I en resolution som lades fram i FN:s generalförsamling lyftes önskemålet om ett år med fokus på situationen för urfolkspråk. UNESCO fick uppdraget att inrätta ett urfolksspråkår.

I världen talas ca 7 000 språk. 2 680 av dem riskerar att försvinna för att talarna blir allt färre


Sametingen vill genom Samiskt parlamentariskt råd, som är ett samarbetsorgan mellan sametingen i de tre länderna, få fast finansiering för Sámi Giellagáldu, ett organ underställt Samiskt Parlamentariskt råd och som drivits som ett projekt med projektfinansiering under projektnamnet Giellagáldu

 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?