Foto: Malin Grönborg
2020-06-25

Han är en stolt samisk språknörd

Han växte upp med vetskapen om att han är same, men utan att samiskan var närvarande. När Peter Steggo började intressera sig för sin släkt kom också intressen för samiskan. Genom att plugga nordsamiska och sedan lulesamiska hittade han vägen till pitesamiskan. Han har varit med och tagit fram den pitesamiska ortografi som godkändes så sent som ifjol.

Till vardags är Peter Steggo minoritetssamordnare på Umeå kommun, så även i sitt yrke är samiskan närvarande. Men det är privat som samiskan har kommit att bli en av de viktigaste sakerna i hans liv.
– För mig personligen är det min historia och min identitet. När jag började göra mig förstådd på samiska var det en sådan lycka. Det var en helt ny värld som öppnade sig. Det är som pusselbitar som läggs på plats. Samtidigt som det är magiskt så är det självklart och naturligt att använda som kommunikationsmedel. Det är magi som får mig att brinna.

Peter växte upp i Piteå som han beskriver som en miljö där den samiska kulturen inte är särskilt närvarande. Han och hans två bröder fick med sig att vara stolta över sitt ursprung. Men pitesamiskan, som hans pappa talar, fick de inte med sig under uppväxten. Inte mer än några svordomar och att de lärde sig hälsa på samiska. Jo, medger Peter, visst har han varit lite besviken på att hans pappa inte lärde honom och hans syskon språket.
– Någonstans tror jag inte att det var ett medvetet val att inte lära oss språket. Det var nog snarare något med tidsandan, att många kanske inte förstod att de berövar barnen en del av deras identitet genom att inte prata samiska med dem.

Någon gång under sin uppväxt började Peter intressera sig mer och mer för sin släkt. Det bästa som fanns, säger han, var när släktingar kom förbi och han fick sitta och lyssna på gamla berättelser.
– Jag tror det var på högstadiet som jag tänkte att jag vill lära mig samiska. Någon modersmålsundervisning var det inte tal om så jag började fråga min pappa, min faster och mina släktingar vad saker hette på samiska och jag började lyssna på gamla inspelningar för att lära mig.

När Peter började plugga språk för drygt 20 år sedan var det nordsamiskan som stod först på tur. Ja, säger han, det var kanske en lite krånglig väg att gå, men det var den språkvarieteten som fanns tillgänglig då vid Umeå universitet. Efter två år på nybörjarnivå hoppade han på en nybörjarkurs i lulesamiska med kurstillfällena i Jokkmokk.
Jag tänkte att så mycket närmare pitesamiskan kan man inte komma eftersom lulesamiska och pitesamiska har en del gemensamt.

 
Att Peter Steggo inte bara började plugga ”sin egen” pitesamiska från början berodde på att det helt enkelt inte var möjligt. Något skriftspråk, eller ortografi som det heter, har inte funnits förrän ifjol då den pitesamiska ortografin godkändes efter åratal av arbete. Peter är en av dem som suttit i den arbetsgrupp som tagit fram ortografin.
 
Grunden lades genom ett projekt som Arjeplogs sameförening startade 2008 där de samarbetade med aktörer på norsk sida. I projektet skrev modersmålstalare tillsammans ner hur de uttalade ord på pitesamiska. Med hjälp av språkforskare som har dokumenterat språket har ett ordboksmaterial arbetats fram.
 
Att han fick vara en del i att ta fram ett nytt skriftspråk är något som inte så många får vara med om och Peter har svårt att beskriva känslan när ortografin officiellt godkändes i augusti 2019.
Det var helt overkligt. När jag blev en av dem som blev utsedd av Sametinget att sitta i arbetsgruppen förstod man någonstans att det faktiskt skulle bli av, men det var helt fantastiskt att få uppleva.
 
Och ja, trots att han poängterar att han är diplomatiskt lagd, så anser han att varje samisk språkvarietet behöver en egen ortografi för att språken ska överleva.
Jag kan förstå diskussionen om gemensamt skriftspråk, och det kanske är något som kan växa fram i framtiden.
 
Tack vare att det numera finns en pitesamisk ortografi så har den första pitesamiska barnboken getts ut, en översättning av Solens dotter som Peter Steggo arbetat fram tillsammans med sin språkkollega Inger Fjällås, i samarbete med Tröndelags fylkesbibliotek och Arjeplogs kommun.
 
Men trots att Peter jobbat med samiskan i många sammanhang är han blygsam när han ska ge sig själv en titel.
Om jag skulle titulera mig själv så återkommer jag nog till begreppet språknörd, det är nog det jag är.
 
Han säger att samiskan följer med honom överallt och det sitter så djupt i honom att få arbeta med språket. 
Jag skulle gärna vara med och ta fram läromedel i pitesamiska. Det är nog nästa steg i mitt språksökande.
 
Framtidsdrömmen för Peter är att de samiska språken blir ett naturligt kommunikationsmedel i alla sammanhang.
Jag vill att språket ska vara tillgängligt oavsett var man bor. Vi måste peppa folk att använda språket, lära sig språket, vara ett stöd för språket. Det räcker inte med att man skjuter till pengar, vi måste ha rätt inställning. Språkprofessor Leena Huss brukar säga att känslan av hopplöshet är det största hotet mot revitaliseringen av språket. Att få bort känslan av hopplöshet är kanske det viktigaste.
 
KATARINA HÄLLGREN
 
 

Fakta

Namn: Peter Steggo
 
Ålder: 43 år.
 
Bor: I Umeå. Är uppvuxen i Piteå och har rötterna i Arjeplog.
 
Utbildning: Kurser i nordsamiska, lulesamiska och umesamiska och en gymnasielärarexamen i biologi och naturkunskap.
 
Jobbar: Som minoritetssamordnare på Umeå kommun.
 
Peter om sig själv: ”Jag gillar att vara med där det händer. Jag gillar att fotografera och försöker fota min verklighet och jag är helt och hållet förälskad i språk och framförallt samiska”.
 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?