2021-04-29

Forskare: ”unga i röstlängden är politiskt intresserade och vill påverka samepolitiken”

Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som skiljer sig från nationella val. Resultaten kan förklaras genom att unga anmäler sig till röstlängden utifrån politiskt intresse - och utifrån att de vill påverka samepolitiken.

Vid sametingsvalet 2013 hade unga personer mellan 18-30 år 57 procents valdeltagande. Unga mellan 18-21 år stod för högst deltagande – med 69 procent. Professor Ulf Mörkenstam och doktorand Ragnhild Nilsson vid statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet berättar mer om resultaten från 2013 och 2017 års sametingsval.

Hur såg valdeltagandet för unga ut i sametingsvalet 2017?- Valdeltagandet bland unga fortsätter att vara högt. Studien bekräftar, men förstärker också resultatet från 2013 att valdeltagandet är högt bland yngre väljare. I vår studie var valdeltagandet för personer mellan 18-30 år, hela 77 procent år 2017, säger Ulf Mörkenstam.

Skiljer sig resultaten mot nationella väljarundersökningar?
I valet till Riksdagen, är valdeltagandet lägst bland förstagångsväljare för att sedan öka med varje åldersgrupp, vilket alltså inte gäller för de unga i sametingsvalet, konstaterar Ragnhild Nilsson.

Vilka slutsatser kan ni dra kring ungas valdeltagande i sametingsval
En slutsats som kan dras är att de unga som anmäler sig i röstlängden är politiskt intresserade och registrerar sig i röstlängden för att påverka samepolitiken, menar Ulf Mörkenstam.

Varför är det viktigt med tidigt valdeltagande?
För valdeltagandet är detta ytterst positivt, eftersom röstning ofta betraktas som ett resultat av en socialiseringsprocess, där de första valen i en väljares liv ofta är avgörande för framtida röstning - d.v.s. börjar du rösta som ung så tenderar du att fortsätta med det genom livet, säger Ulf Mörkenstam.

Varför är det viktigt att arbeta med ungas deltagande i demokratin även på andra sätt?
Det politiska deltagandet rör många fler nivåer än att bara rösta. Med Sametingets begränsade beslutsmakt är det viktigt att delta politiskt också i andra val, t ex i kommunen, men även i civilsamhället generellt – i organisationer, demonstrationer etc. Detta för att förändra situationen för unga samer, som exempelvis i fråga om diskriminering i vardagslivet, avslutar Ragnhild Nilsson.

Ylva Holmberg

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?