2021-05-06

"Viktigaste på sikt är att öka Sametingets inflytande och självbestämmande"

Rösträtten är en viktig demokratisk fråga och kunskapsinsatser skulle kunna vara ett sätt att nå dem som väljer att inte att rösta i sametingsval. ”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att öka Sametingets inflytande och självbestämmande”, menar forskare.

Professor Ulf Mörkenstam och doktorand Ragnhild Nilsson på Stockholms universitet har deltagit i de studier som gjordes kring sametingsvalen 2013 och 2017. De förklarar att det finns flera faktorer som påverkar bortfallet i valdeltagande gällande dem som inte röstar - allt ifrån spridningen av vallokaler till upplevelsen av att Sametinget saknar reell politisk makt.

Nästan två tredjedelar anförde även ointresse och okunskap som skäl för att inte rösta.
- Studien från 2013 visade att ointresse för valet – graden av intresse för samisk politik – liksom att inte anse sig ha tillräckliga kunskaper för att rösta är två av de viktigaste skälen till att inte rösta, säger Ulf Mörkenstam.

Det finns också kopplingar mellan valdeltagandet och skälen för att anmäla sig till röstlängden. De två huvudsakliga skälen för att registrera sig till röstlängden är en vilja att påverka samepolitiken och att ge uttryck för sin samiska identitet.
- Både 2013 och 2017 röstade tre av fyra väljare som registrerat sig för att påverka samepolitiken (74 resp. 75 procent) medan motsvarande siffra för dem som registrerade sig för att i första hand ge uttryck för sin samiska identitet låg lägre (53 resp. 59 procent), konstaterar Ulf Mörkenstam.

Studien från 2013 visade att valdeltagandet är betydligt högre inom det traditionella samiska bosättningsområdet, Sápmi, än utanför. Något som även bekräftades vid 2017 års sametingsval. Boende i Norrbottens-, Västerbottens- och Jämtlands län röstade i betydligt högre utsträckning än boende i Västernorrland, Gävle, Dalarna och övriga län.
- Att bostadsort har en effekt på valdeltagande hänger, tror vi, samman med att Sametingets uppgifter och beslut i första hand berör samer bosatta inom Sápmi, där tidigare forskning har visat att det finns en tydlig koppling mellan hur berörd man är av de beslut som fattas och politiskt deltagande, säger Ragnhild Nilsson.

Samtidigt har det skett förändringar när det gäller valdeltagande och geografi.
- Värt att notera särskilt är den stora ökningen i valdeltagande mellan 2013 och 2017 bland väljare bosatta Norrbotten i (tio procent) och i övriga län (19 procent). Denna ökning kan till en del förklara varför valdeltagandet ökade med dryga tre procent från 2013 års val, säger Ulf Mörkenstam.

Sametinget har 2021 ett demokratiuppdrag som bl.a. handlar om kunskapshöjande åtgärder i samband med demokratins 100-årsjubiléum - vilken betydelse kan sådana insatser ha för valdeltagandet?
- För att nå de personer som uppger att de inte röstar för att de inte har tillräckliga kunskaper så kan kunskapshöjande åtgärder ha en god effekt, menar Ragnhild.

Men för de personer som är ointresserade av politik eller inte tycker att de berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att öka Sametingets inflytande och självbestämmande, konstaterar Ragnhild Nilsson.

Ylva Holmberg

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På www.samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?