Hur många samer finns det egentligen?
- När det gäller politisk kraft spelar den samiska befolkningens storlek roll. Det är stor skillnad på 20 000 och två eller tre gånger så många, säger universitetslektor Per Axelsson vid Centrum för samisk forskning (Cesam), Umeå universitet.
Den sista ”lappräkningen” gjordes 1945.
- Men redan då hade stigmatiseringen gått så långt att många inte vill skylta med att de var samer, säger Peter Sköld professor och föreståndare för Cesam.
När datalagen, personuppgiftslagens föregångare, kom 1973 sattes stopp för att samla in och räkna bland andra samer.
Siffran 20 000 är en uppskattning som gjordes redan 1975, av antalet samer i Sverige år 2000. Dessförinnan sa man oftast att antalet samer i Sverige var 10 000.
Den statliga utredningen ”Samerna i Sverige. Stöd åt språk och kultur” kom med hjälp av renlängderna fram till att 2400 personer i Sverige var renskötande samer. Genom att titta i församlingsböcker och följa upp renägarnas släkter från och med 1925 fann utredarna 13 000 icke renskötande samer. Man uppskattade att de var 85% av alla icke renskötande. Den samiska befolkningen skattades sålunda till 17 000 personer och beräknades vara 20 000 personer 25 år senare.
Utredarna konstaterade redan då, 1975, att ”…det vimlar av forskare som undersöker samerna. Den som är intresserad av empiriska forskningsresultat - - - blir därför något konfunderad över den begränsade vetenskapliga produktion som finns.” Forskningen har genom århundranden varit nästan bara etnologisk och antropologisk.
Sedan Sametinget bildades 1993 finns också samerna i röstlängden att ta med. Om man kopplar både ren- och röstlängd till SCB:s tregenerationsregister och lägger till barn, föräldrar och syskon (om de är i livet) så får man fram nästan 50 000 personer. Eftersom många samer inte finns i någon av längderna (bland annat barn och unga som inte får rösta) eller är nära släkt med dem där, så kanske man hamnar på 70 000 samer i Sverige, skissar Peter Sköld.
- Sverige har erkänt samerna som sitt urfolk (det enda i Europa). Det ger särskilda rättigheter. Men vilka ska ta del av dem? Det kan man inte svara på och det ger en skev rättighetsfördelning. Detta samtidigt som Sverige annars ses som mästare på statistik, säger Per Axelsson på Cesam.
FN:s sändebud i hälsofrågor, Paul Hunt, påpekade redan 2005 att det blir svårt eller omöjligt att prata om problem med hälsa, om Sverige inte vet dess omfattning. ”Vad menar ni med samer?”
- Att samerna är många fler än 20 000 är dubbelt viktigt. Dels skickar det ett budskap till statsmakten: Vi är fler än ni tror, lyssna på oss! Dels stärks samerna själva av att känna: Vi är 60 000 i stället för 20 000, säger Peter Sköld på Centrum för samisk forskning.
PIA SJÖGREN