Med hjälp av sökverktyget INDIKO – kyrkböcker på nätet är det möjligt att söka information om individer, eller grupper av individer, i DDB:s kyrkoboksdatabas.

Kjell-Åke Lundström är en av de främsta  inom samisk släktforskning i Sverige. För många samer - som av tradition är väldigt släktkära - utgör hans omfattande släktarkiv en riktig skatt. Det handlar om cirka 50 000 namn som sammanställts och fördelats i åtta olika databaser.

Djupt koncentrerade följer vi Ulf-Stefan Winkas instruktioner, när han guidar oss genom den digitala arkivvärlden på internet. Vi är ett trettio-tal, som en novemberdag har samlats på Gaaltije, sydsamiskt centrum i Östersund, för att lära oss mer om samiskt arkivmaterial.
- Det finns hur mycket som helst om samer i olika arkivmaterial, säger Ulf-Stefan Winka, ledare för kursen, som vill slå ett slag för arkivens dolda information.

Han är dokumentärfotograf, född i Holland och kritiskt till Sveriges rasistiska förflutna. Michiel Brouwer fängslades av hur Sverige som ett världskänt moraliskt land hade ett tvivelaktigt förflutet som drivande i rasbiologiskforskning.  2009 gjorde han sitt examensprojekt som handlade om samer och rasbiologi. Nu reser han runt, träffar människorna i Sápmi och gräver i arkiven i Uppsala för att kunna berätta med bilder en mer komplett historia.

en populärhistorisk skrift om Rasbiologiska institutet av Lennart Lundmark

Rasbiologin i Sverige

När man tänker på renskötande samer så är väl renen det djur man först tänker på. Men fram till mitten av 1960-talet var det vanligt bland de renskötande fjällsamerna att ha getter. Anledningen var getmjölken.

Nomadiserande folk har aldrig haft det lätt när det gäller att hävda rätten till sitt territorium. Ofta har myndigheterna inte haft riktigt klart för sig hur, och var, de lever och lika ofta har de inte ansett att nomader kan hävda rätten till det land de lever i.