I drygt 20 år är Torkel Tomasson(1881-1940) redaktör och ansvarig utgivare för Samefolkets egen tidning. Han inspireras av samernas politiska mobilisering som tog sin början i slutet av 1800-talet. Eggad av Elsa Laulas kampskriften ”Inför lif eller död? Sanningsord i de Lappska förhållandena” 1904, lämnar han renskogen som 23-åring. Torkel Tomasson vill vara med och förändra lappolitiken.

Elsa Laula föddes 1877 i Tärnaby, hon var en dåtidens feminist och en frihetskämpe. När hon var 27 år bildade hon den första samiska riksorganisationen Lapska Centralförbundet som hon även blev ordförande för. Elsa Laula kämpande hela sitt liv för att förbättra förhållandet för det samiska folket.

Efter 13 års processande har alla inhemska rättsinstanser behandlat Nordmalingsmålet. Högsta domstolen har nu fastställt hovrättens dom i det så kallade renbetesmålet, om rätten till renbete, till samebyarnas fördel.

Valet närmar sig. Hur prioriterade är de nationella minoriteterna? Inte speciellt av valdebatten att döma. Webbplatsen Minoritet.se har tagit tempen på de politiska partierna.

Med två mandat är Samernas Väl inget stort parti i Jokkmokks kommun. Men att partiet har möjlighet att påverka det är Karin Vannar, ordförande i partiet och vice ordförande i kommunstyrelsen övertygad om. I samverkan med sju andra partier har Samernas Väl under den senaste mandatperioden styrt kommunen.

Att skapa bra förutsättningar för att verka och leva i hemkommunen, så kan kommunal politik sammanfattas. Och för att lyfta samiska frågor och skapa förståelse för samiska livsvillkor behövs samiska politiker. Det menar kommunpolitikerna Karin Vannar och Henrik Blind i Jokkmokk.

Den fria småviltjakten och fisket i fjällområdet är en viktig samisk symbolfråga. Det handlar i grunden om samernas inflytande och rätt att förvalta sameområdets naturresurser. Ett samiskt inflytande över samiska resurser är det samepolitiskt överordnade målet för samiskt samhällsutveckling och för att kunna bevara och stärka samiska näringar, språk och kultur.

Det enda som är säkert är att det kommer att ta tid. Den lilla samebyn mot staten i en process om jakt- och fiskerättigheter i fjällområdet. För Girjas del handlar det om delar av Gällivare kommuns fjällvärld. Men eftersom Girjas är pilotsameby kan det i förlängningen komma att handla om jakt- och fiskerättigheter i hela renskötselområdet.

När staten sviker försöker norska Sametinget skapa ett eget regelverk. Det har visat sig vara en framkomlig väg. De stora gruvföretagen är intresserade av goda relationer med lokalbefolkningen och samerna. Enligt Egil Olli så har de seriösa företagen insett att de ta måste hänsyn till samiska intressen och Sametinget för att ha en framtid i sameområdet.