Bildspel

Sametingets öppnande i Staare

Foto: Patrik Trädgårdh

Lättläst version av sidan

Folkvalda Sameting

I Norden har man valt att inrätta så kallade sameting. Sametingen ser lite olika ut i de nordiska länderna och har olika uppgifter och olika möjligheter att påverka majoritetssamhället.

Sametingens uppbyggnad och roller varierar. Sametinget i Finland har 21 ledamöter och inga partier. Sametinget i Norge har 39 ledamöter och både samepolitiska partier och stortingspartier. Sametinget i Sverige har 31 ledamöter och enbart samepolitiska partier.

I Norge invigdes Sametinget 1989 och har en relativt självständig ställning. Rennäringsfrågor hanteras av en egen myndighet. I Norge finns även en samisk statssekreterare i Stortinget.

I Sverige inrättades Sametinget 1993 som både en statlig myndighet och ett folkvalt parlament. Sametinget har myndighetansvar även för rennäringsfrågorna sedan 2007 då man övertog administrationen från Jordbruksverket i Jönköping och de tre nordliga länsstyrelserna. 

I Finland har samerna utökade rättigheter i de så kallade hembygdsområdena. Till skillnad från Norge och Sverige är det inte bara samer som har rätt att bedriva renskötsel. Ett samiskt organ inrättades redan 1973 och omarbetades 1996 för att mer likna sametingen i Norge och Sverige. 

För att harmonisera lagstiftningen och göra situationen för samerna i de nordiska länderna lite mer lika, har ett förslag till en Nordisk samekonvention tagits fram. Detta förhandlas av de nordiska regeringarna och sametingen. Det är ett grannlaga arbete som har tagit lång tid. Det finns ett förslag som sametingen i respektive land ska ta ställning till.

De tre sametingen har ett gemensamt råd som kan driva frågor som är gemensamma för alla samer, t ex i EU. Det kallas Samiskt parlamentariskt Råd (SPR). I rådet sitter sju representanter från vardera sameting. Ordförandeskapet roterar. Regelbundet arrangeras även parlamentarikerkonferenser då samtliga samepolitiker plus representanter för de ryska samerna kan diskutera gemensamma frågor och utmaningar, t ex exploateringen av de arktiska områdena.

Reportage

Samhälle

Väntat 1000 dagar på att få dra på sig Sápmis landslagströja

2023-01-23
Covid stoppade 2020 års Arctic Winter Games. Sen dess har Jåvva Rensberg har fått vänta. Nu över 1000 dagar senare är han ...
Samhälle

Amnesty Sápmi: markexploateringar det största problemet för samer idag

2023-01-10
Sverige får regelbunden internationell kritik för att de kränker samers rättigheter och en förening som tagit upp kampen f...
Näringar

Samisk hårdslöjd saknar återväxt

2022-12-22
På Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk ligger linjen trä och horn på is på grund av för få sökande. Slöjdaren Nils-Joha...
Sápmi

Möt skoterfantaster i Skoter är livet!

2022-10-27
I SVT: s nya dokumentärserien Skoter är livet har premiär på söndag och i fyra avsnitt djupdyker programledarna Tanja Nord...
Sápmi

Boken Stöld blir Netflixfilm

2022-10-26
I Ann-Helén Laestadius bok Stöld är rasismen mot samer i fokus – renar tjuvjagas och dödas och brotten utreds sällan. Nu s...
Samhälle

Sexuella övergrepp, psykisk ohälsa och tystnadskultur

2022-10-10
Det tog Liselotte Wajstedt åtta år att göra den konstnärliga dokumentärfilmen ”Tystnaden i Sápmi”. Hon upplever att något ...
Sápmi

Både varm vardagssko och finsko

2022-02-10
Förr var de det självklara skovalet tillsammans med skohö. Idag har bällingskorna gått från att vara en varm vardagssko ti...
Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...