Bildspel

Sametingets öppnande i Staare

Foto: Patrik Trädgårdh

Lättläst version av sidan

Folkvalda Sameting

I Norden har man valt att inrätta så kallade sameting. Sametingen ser lite olika ut i de nordiska länderna och har olika uppgifter och olika möjligheter att påverka majoritetssamhället.

Sametingens uppbyggnad och roller varierar. Sametinget i Finland har 21 ledamöter och inga partier. Sametinget i Norge har 39 ledamöter och både samepolitiska partier och stortingspartier. Sametinget i Sverige har 31 ledamöter och enbart samepolitiska partier.

I Norge invigdes Sametinget 1989 och har en relativt självständig ställning. Rennäringsfrågor hanteras av en egen myndighet. I Norge finns även en samisk statssekreterare i Stortinget.

I Sverige inrättades Sametinget 1993 som både en statlig myndighet och ett folkvalt parlament. Sametinget har myndighetansvar även för rennäringsfrågorna sedan 2007 då man övertog administrationen från Jordbruksverket i Jönköping och de tre nordliga länsstyrelserna. 

I Finland har samerna utökade rättigheter i de så kallade hembygdsområdena. Till skillnad från Norge och Sverige är det inte bara samer som har rätt att bedriva renskötsel. Ett samiskt organ inrättades redan 1973 och omarbetades 1996 för att mer likna sametingen i Norge och Sverige. 

För att harmonisera lagstiftningen och göra situationen för samerna i de nordiska länderna lite mer lika, har ett förslag till en Nordisk samekonvention tagits fram. Detta förhandlas av de nordiska regeringarna och sametingen. Det är ett grannlaga arbete som har tagit lång tid. Det finns ett förslag som sametingen i respektive land ska ta ställning till.

De tre sametingen har ett gemensamt råd som kan driva frågor som är gemensamma för alla samer, t ex i EU. Det kallas Samiskt parlamentariskt Råd (SPR). I rådet sitter sju representanter från vardera sameting. Ordförandeskapet roterar. Regelbundet arrangeras även parlamentarikerkonferenser då samtliga samepolitiker plus representanter för de ryska samerna kan diskutera gemensamma frågor och utmaningar, t ex exploateringen av de arktiska områdena.

Reportage

Näringar

Med den traditionella duodjin som grund

2024-03-18
I 50 år har elever kunnat plugga duodji, traditionell samisk slöjd, på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Anders Svon...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...
Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...