Bildspel

September i fjällen

Renmärke

Varje ren har en ägare och varje renägare har sitt specifika märke. Märket består av olika snitt i olika kombinationer  som skärs in i renens båda öron. Renmärket är personligt och följer oftast släktens märken, det innebär att grundsnitten är desamma men att mindre snitt markerar den enskilda ägaren i familjen.

Under kalvmärkningen som sker under sommarmånaderna,  arbetar man att märka renkalvarna. Renarna samlas till ett rengärde, där kastar renskötarna fast kalvarna och märker kalven i rätt märke.  Att det blir rätt märke är viktigt så att inte renkalven får fel ägare.  Eftersom vajan, kalvens mamma är märkt med sin ägares märke så märker man kalven i samma märke som den följer. Renkalven som fortfarande diar lämnar inte sin mor men det händer att de tappar bort varandra då ropar de och känner igen varandras rop och söker upp varandra snabbt igen. De renkalvar som inte blir märkta under sommaren, kan märkas under septemberslakten eller under vinterskiljningarna. Om det finns renar som är omärkta efter ett år går ägande över till samebyn där den omärkta renen befinner sig.

Alla renmärken finns registrerade hos Sametinget, det är även där man ansöker att ta över eller registrera ett nytt renmärke. Det finns ca 4600 renägare i Sverige.  För att kunna  äga en renmärke måste man var medlem i en sameby. Samebyn kan även ett eget renmärke för de kollektivt ägda renarna. Olika snitt i kombination är inte alltid tillåtet, det finns regler hur ett renmärke får se ut och hur stor del av örat som får utgöras av snitt.

Varje snitt har ett namn och genom att använda beteckningarna så går det snabbt att beskriva ett märke exakt. Beteckningarna  skiljer sig mellan de olika samiska språken.
Anna Skielta

Renskötare och renägare

Det finns cirka 4 600 renägare (som äger minst en ren), varav 85 procent bor i Norrbottens län. 40 % av renägarna är kvinnor. Inom en sameby finns flera renskötselföretag. Det finns drygt 1 000 renskötselföretag i Sverige. Man beräknar att omkring 2 500 personer är beroende av inkomster från renskötsel.

Reportage

Näringar

Med den traditionella duodjin som grund

2024-03-18
I 50 år har elever kunnat plugga duodji, traditionell samisk slöjd, på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Anders Svon...
Sápmi

Laila har hela Sápmi som kundkrets

2024-01-15
Hon förser Sápmis många designers med allt från sytråd och dekorationsband till vackra tyger. I höstas firade företagaren ...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...
Reportage

Moa Backe Åstot lever för skrivandet

2023-11-21
Hon skapade berättelser innan hon själv lärt sig skriva, då med sin mamma som spökskrivare. Idag försörjer sig Moa Backe Å...
Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...
Samhälle

Intresset för duodji ledde till stulna trummor i Marseilles

2023-02-21
Det fanns alltid slöjd på köksbordet. Mina ögon lyste när jag såg vackra knivar och jag ville alltid följa med när vi skul...
Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...