Bildspel

Mjölkning av renar

Renens mjölk var viktig i samerna traditionella kosthåll. Av den gjordes ost och den blandades med vegetabilier för att sparas un­der vintern.  Foto: Nils Thomasson

Renskötselns historia

Det samiska kulturarvet bygger till stora delar på renen. I jakt- och fångstsamhället jagade man vildrenar tillsammans med andra vilda djur. Renskötsel i större skala har funnits sedan 1600-talet.
Vi vet genom hällmålningar och bevarade jaktgropssystem i naturen att jakt på vildren, älg och björn förekommer flera tusen år före vår tid. År 98 e. Kr. skriver romerska och grekiska historieskrivare om det märkvärdiga pälsklädda folket i Thule som jagar renar och tar sig fram på skidor.
På 800-talet besöker den norske storbonden Ottar det engelska hovet. Han berättar för kungen om samerna och att renar tämjdes och sköttes i hjordar. Hans berättelse blir nedskriven och därför vet vi att tamrenskötsel förekommer.
Under 1500-, 1600- och 1700-talen utvecklas renskötseln till att bli mer storskalig och en grundval för samernas försörjning. Det beror delvis på ett ökat skattetryck från kronan på grund av Sveriges stormaktsambitioner. Samerna är nomader och flyttar tillsammans med renarna till fots eller på skidor. En intensiv renskötsel bedrivs. Renarna används för transporter, mjölk- och köttproduktion. I skogslandet utvecklas en mer stationär renskötsel, skogsrenskötseln.
Under 1900-talet blir renskötseln mer inriktad på köttproduktion och den extensiva renskötseln tar över. Från 1960-talet har renskötseln blivit mer beroende av tekniska hjälpmedel, precis som det övriga samhället. Idag är snöskoter och terrängfordon oumbärliga hjälpmedel. Helikopter används för transporter och för att driva ren under vissa omständigheter. I fjällvärlden är satellittelefonen nödvändig för kontakter med omvärlden

Renskötselns anpassning

Renskötseln har i likhet som jordbruket tvingats anpassa sig det moderna samhället på gott och ont.

Renskötselrätt

Renskötselrätten bygger på urminnes hävd och är ingenting som samerna "fått" av staten.

Reportage

Näringar

Med den traditionella duodjin som grund

2024-03-18
I 50 år har elever kunnat plugga duodji, traditionell samisk slöjd, på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Anders Svon...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...
Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...