Bildspel

Korg gjord i rötter

Rotslöjd

Rötter har använts som slöjdmaterial av många arktiska folk. Av rötter görs bland annat korgar, kistor och smycken.

Rottågor är ett utmärkt slöjdmaterial som används till att göra korgar av. Rötter är också användbart när man ska sy ihop andra material, exempelvis till sömmen på svepask. Vanligaste är att använda rötter av björk och gran för de har bästa kvaliteten. Inom subarktiskt område har flera folk använt just rötter.

Rötterna kan tas under hela sommaren och hösten. De samlas in på myrar eller ur murkna vindfällda trädstammar, där de kan växa och bli raka och långa. Rötterna skrapas rena från bark och förvaras torkade tills de ska användas. Man lägger rötterna i vattenbad, då blir de lätta att klyva, smidiga och sega att jobba med. Samerna har använt granrötter som man tvinnat långa starka rep av. Dessa rep användes i notfiske och som telnar på fisknät. De var lätta och starka, flöt på vattnet och ruttnade inte.

Lätta och starka korgarbeten av björkrot har gjorts och görs än i dag i en spiralteknik. Runt en stomme, bestående av två hela stödtågor, lindar man tunna, kluvna bindtågor mycket tätt. Dekorativa effekter uppnås genom variationer i bindningen och genom färgning. Med exempelvis albark, färgas bindtågor som bildar rutmönster. Denna bindteknik har använts över stora delar av världen.

De samiska korgarna har använts för förvaring av ömtåliga saker under transport i ackja eller klövjekorg. En korgform med en spetsig och en bredare kortsida har packats längst fram i ackjan. Rotbundna saltflaskor och ostformar är andra föremål som slöjdats. De samiska rotkorgarna har väckt stor beundran och under lång tid varit en given försäljningsprodukt. De uppmärksammades redan av Johannes Schefferus. I sin bok ”Lapponia" från 1673, skriver han, att konsten att binda rotkorgar är ”för lapparna säregen och överallt känd, enär intet annat folk finnes, som kan tävla med dem härutinnan”. Dessa korgar användes också av svenskarna och skickades utomlands ”på grund av sin varaktighet och prydlighet”.

Rotslöjden var en teknik som var på väg att försvinna bland samerna, när Asa Kitok från Gällivare tog vara på tekniken och lärde sina döttrar att jobba med rot. Och dessa döttrar har i sin tur lärt ut rotslöjdstekniken vid olika kortkurser och via slöjdlinjen på Samernas utbildningscentrum.

Dagens rotslöjdare designar och anpassar rotföremålen till nya användningsområden som passar vår tid. Exempel på nyskapade föremål är smycken i form av armband och broscher, sockerskålar och brödkorgar.

Olika rötter till olika användningsområden

Björkrötter avger varken lukt eller smak och passar utmärkt för att göra skålar och korgar för mat.


Granrötter används till större arbeten som kassar, notrep och kastlinor.

Litteratur

Asa Kitok och hennes döttrar - en studie om samisk rotslöjd, Tom G Svensson.

Rotslöjd - Tradition teknik inspiration, Eva Nilsson.

Reportage

Samhälle

Blinds uppväxt banade väg för en politisk karriär

2022-09-30
Sápmi fick ingen politiker i riksdagen den här gången heller, men i Jokkmokk fick Henrik Blinds parti Miljöpartiet flest r...
Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...