Den traditionella dräkten
Den traditionella samiska dräkten kallas kolt. Den är en etnisk markör och mycket personlig. Den visar vem man är och varifrån man kommer. Den är en viktig sammanhållande symbol som mest bärs vid festliga tillfällen och högtider.
Dräktens utseende varierar mellan olika områden i Sápmi. Dessutom skiljer sig koltens grundsnitt beroende på kön och i vissa områden även beroende på bärarens ålder och civilstånd. Några exempel på skiftningar i snittet är att manskolten är kortare än kvinnokolten och att kolten tenderar att vara längre i södra Sápmi än längre norrut. På samma sätt som andra kläder varierar koltens utseende delvis med modet. Sömmerskans egen fantasi kan dessutom ge individualitet till dräkten i färg, dekor och bandmönster.
Förr tillverkades de flesta kläder i hemmen. Grundmaterialet kom från ren och andra pälsdjur. Av päls, skinn och senor gjordes både kläder, handskar, skor och sytråd. Vadmal, ylletyger och ullgarn köptes av handelsmän. Sommartid var det vanligt att använda en kolt av renskinn eller blommigt bomullstyg. På vintern hade man en kolt av vadmal eller kläde (ylletyg), eller en päls av renskinn.
I dag kan kolten sys av kläde, siden, sammet eller syntetblandningar. Bottenfärgen varierar. Kolten påverkas av modet, särskilt festkoltarna. Kvinnokolten kan vara lång eller knäkort.
Till kolten hör bälte, skor och skoband samt sjal eller barmkläde som täcker hals och bröst. Dessutom används broscher, silverspännen, smycken, handskar, skinnbyxor och olika sorters mössor.