Det samiska kulturlandskapet
I landskapet finns spår efter människor som levt där. Spåren efter samerna och deras förfäder
kan verka osynliga för den som inte känner till dem. Samerna har dessutom mest byggt i trä, ett material som förmultnar och inte lämnar spår efter sig. Därför finns det människor som tror att fjällen är vildmark.
kan verka osynliga för den som inte känner till dem. Samerna har dessutom mest byggt i trä, ett material som förmultnar och inte lämnar spår efter sig. Därför finns det människor som tror att fjällen är vildmark.
Ända sedan inlandsisen smälte bort
har människor levt i fjällen.
Först var samerna fiskare, jägare och samlare.
Då bodde de nära sjöar och andra vatten
där det var lätt att fiska.
När samerna allt mer började att sköta renar
bodde de inte kvar nära vattnet
utan nu fick renen styra var de skulle bo.
Från 1600-talet till 1900-talets början
var det viktigt att mjölka renkorna under sommaren.
Då var renarna tamare än de är idag.
Eftersom renarna rör sig i landskapet
för att hitta bete,
så måste människan följa renen.
En del samer följer med sina renar
mellan skog och fjäll under året.
Höst och vår är de på fjället
och på vintern är de i skogen eller vid kusten.
Några flyttar bara till olika platser i skogen
med sina renar.
Förr bodde samerna i tältkåtor som de hade med sig
eller så hyrde de in sig hos bönderna.
På 1900-talet började de bygga egna hus.
Idag kan samerna sköta sina renar
och ändå bo på ett och samma ställe.
Eftersom det finns bilar och snöskotrar
går det snabbt att ta sig till renarna.
Kulturlandskapet är alla spår
som människor lämnar efter sig i landskapet .
I samernas kulturlandskap finns spår efter
eldstäder, renhagar, hus och mycket annat.
Spåren kan också vara sådant som inte syns,
som berättelser om platser och de människor
som levt där.
har människor levt i fjällen.
Först var samerna fiskare, jägare och samlare.
Då bodde de nära sjöar och andra vatten
där det var lätt att fiska.
När samerna allt mer började att sköta renar
bodde de inte kvar nära vattnet
utan nu fick renen styra var de skulle bo.
Från 1600-talet till 1900-talets början
var det viktigt att mjölka renkorna under sommaren.
Då var renarna tamare än de är idag.
Eftersom renarna rör sig i landskapet
för att hitta bete,
så måste människan följa renen.
En del samer följer med sina renar
mellan skog och fjäll under året.
Höst och vår är de på fjället
och på vintern är de i skogen eller vid kusten.
Några flyttar bara till olika platser i skogen
med sina renar.
Förr bodde samerna i tältkåtor som de hade med sig
eller så hyrde de in sig hos bönderna.
På 1900-talet började de bygga egna hus.
Idag kan samerna sköta sina renar
och ändå bo på ett och samma ställe.
Eftersom det finns bilar och snöskotrar
går det snabbt att ta sig till renarna.
Kulturlandskapet är alla spår
som människor lämnar efter sig i landskapet .
I samernas kulturlandskap finns spår efter
eldstäder, renhagar, hus och mycket annat.
Spåren kan också vara sådant som inte syns,
som berättelser om platser och de människor
som levt där.