Bildspel

Skådespelare som agerar

Foto: Hans Olof Utsi 

Lättläst version av sidan

Teater

Den samiska teatern arbetar liksom andra teatrar med att utveckla scenkonsten på olika sätt. Samtidigt sprider och stärker teatern det samiska språket och den samiska kulturen genom sina olika framföranden.

”Samisk Scenkonst är ett sceniskt uttryck och kommunikation som förmedlas och interagerar i ett sceniskt rum. Vad som är ett sceniskt rum definieras av de som förmedlar ”verket”, dvs. de utövande scenkonstnärerna. Samisk scenkonst har växt fram ur motstånd och utvecklat ett samiskt scenspråk under de snart 40 år som de samiska scenkonstinstitutionerna och enskilda frilansare har varit aktiva utövare” (Harriet Nordlund 2013)

Teatergruppen Dálvadis var pionjärerna inom den samiska teatern. Gruppen etablerades 1971 och hade sitt säte i Jokkmokk och Karesuando. Dálvadis turnerade över hela Nordkalotten och även i övriga Norden och Europa. De blev tidigt erkända och uppmärksammade. 1991 upplöstes dock Dálvadis och den samiska teatern på svensk sida genomled en rad svåra år, med utredningar om en fast nationalscen och olika turer. Dálvadis Teahter ombildades till Giron Sámi Teáhter 1992.

Sámi Teahter fick ett fast statligt anslag 2001, och är idag den största aktören inom samisk scenkonst på svensk sida. Teatern har sitt huvudsäte i Kiruna. Teaterns verkar för att bli en samisk nationalscen i Sverige. 


Det finns även andra aktörer och frilansare som definierar sig verka inom samisk scenkonst. I svenska Sápmi finns Fria danskompaniet Kompani Nomad och ett stort antal kulturarbetare och frilansande scenkonstnärer.

I Norge blev Beaivvaš Sámi Teahter till efter Altademonstrationerna 1981. Deras första teaterföreställning var ”Min duoddarat, Våra Vidder”. 1987 fick teatern fast finansiering och har sedan 1993 status som nationalteater i Norge.

En annan gren av den samiska teaterverksamheten är Åarjelh Samien Teatere, sydsamisk teater, som har sitt säte i Mo i Rana.

De samiska teaterinstitutionerna brottas dagligen med liknande problemställningar. Större och mer problemfria samarbeten över landgränserna i Sápmi är en önskan från alla teatrarna. Samisk scenkonst på svensk sida bollas runt mellan olika svenska myndigheter och är t.ex. utesluten ur landstingets samverkansmodell, den så kallade koffertmodellen, samt andra finansieringsmöjligheter. Brist på samiska utbildade scenkonstnärer såväl som annan konstnärlig och administrativ personal inom samisk teater är ett annat stort problem.

SDR Sámi daiddarraddi, som är en paraplyorganisation för samiska konstnärer i hela Sápmi, har STS Sámi Teahter Searvi under sig.

Reportage

Sápmi

Möt skoterfantaster i Skoter är livet!

2022-10-27
I SVT: s nya dokumentärserien Skoter är livet har premiär på söndag och i fyra avsnitt djupdyker programledarna Tanja Nord...
Samhälle

Sexuella övergrepp, psykisk ohälsa och tystnadskultur

2022-10-10
Det tog Liselotte Wajstedt åtta år att göra den konstnärliga dokumentärfilmen ”Tystnaden i Sápmi”. Hon upplever att något ...
Sápmi

Både varm vardagssko och finsko

2022-02-10
Förr var de det självklara skovalet tillsammans med skohö. Idag har bällingskorna gått från att vara en varm vardagssko ti...
Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...