Bildspel

Sameminister Eskil Erlandsson, till vänster, och hans politiskt sakkunnige Magnus Kindbom väljer att hålla en låg profil i samerättsfrågor. Foto Samiskt informationscentrum.
2007-05-07

Den svenska positionen är otydlig

Det finns inget nordiskt mästerskap inom same- och urfolksrätt och tur är väl det för Sverige. På seminariet om nordiska samekonventionen var föreläsarna från Norge, Finland och Island. Sverige var i mångt och mycket en statist med både oklar och otydlig viljeinriktning.
Arbetet med Nordiska samekonventionen började 1995, efter ett möte mellan de tre nordiska ”sameministrarna”. Margareta Winberg (s), Sveriges dåvarande sameminister, var starkt engagerad och ville mycket. Sedan dess har det kommit och gått ett antal sameministrar och nu är det upp till centerpartisten Eskil Erlandsson och hans politiska stab att föra konventionsarbetet vidare mot ett undertecknande eller förkastande. Ett första periodresultat får vi i november efter det nordiska ministermötet.

Sveriges position hittills är att varken säga ja eller nej. Inte heller är det självklart att det svenska Sametinget får någon möjlighet att vara delaktig i det analysarbete som pågår på departementsnivå i de nordiska länderna.
- Vi har inte tagit ställning till om och hur Sametinget ska medverka i det arbetet, var svaret från sameministerns politiskt sakkunnige Magnus Kindbom.

Även i den här delen av konventionsarbetet är Norge vägledande. Enligt den norska sametingspresidenten Aili Keskitalo så var det självklart att Sametinget skulle vara med i analysarbetet. Det norska Sametinget är representerat med två egna jurister och en statsvetare i analysgruppen.
- Det var däremot ingen självklarhet från statens sida att vi skulle vara med i arbetet. Men vi ställde det som ett krav och nu är vi med på tjänstemannanivå eftersom det är på den nivån arbetet görs.

Att vara representerad i staterna fortsatta arbete med konventionen är också ett krav som Sametingen i Norge, Finland och Sverige ställt till regeringarna vid en gemensam konferens i Jokkmokk i februari 2005.
- Det förväntas att sametingen ges möjlighet att delta som likvärdig part i de mellanstatliga förhandlingarna om den slutliga konventionstexten. Det är från samisk sida ett absolut krav att man inte besluter om eller ratificerar den slutgiltiga konventionstexten utan Sametingens godkännande, står det i Sametingens gemensamma beslutsdokument.

Det som idag präglar svensk samepolitik är en politisk rädsla för att ge en liten minoritet av befolkningen särskilda rättigheter och bestämmanderätt som kan riskera att hämma samhällsutvecklingen i Norrland. Den här rädslan målas upp i bilder av att alla ska ha lika rättigheter. Men det kan också vara diskriminering.
- Om man behandlar personer i olika situationer på samma sätt så kan det också vara diskriminering, förklarade professor Martin Scheinin på Institutet för mänskliga rättigheter vi Åbo Akademi i Finland.

Martin Scheinins resonemang bygger på principen om positiv särbehandling där personer i den samiska gruppen kan leva i en helt olik situation i jämförelse med exempelvis personer som tillhör majoritetsbefolkningen. Det kan gälla allt från behovet av utbildning och språk till insatser för kultur och näringar.

Nils Gustav Labba

Intressant

Regeringen har inrättat en så kallad interdepartemental arbetsgrupp i samefrågor med tjänstemän från olika departement. Uppgiften är att samordna frågor som berör samerna eftersom de i sak kan höra till olika departement.

Reportage

Religion

Hans sökande blev bok om samisk andlighet

2024-04-18
Fredrik Prost, 43, är nominerad till nordiska rådets litteraturpris med boken Leŋges hearggi, sáhčal vatnasa. Boken beskri...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...
Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...
Samhälle

Intresset för duodji ledde till stulna trummor i Marseilles

2023-02-21
Det fanns alltid slöjd på köksbordet. Mina ögon lyste när jag såg vackra knivar och jag ville alltid följa med när vi skul...
Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...
Samhälle

Väntat 1000 dagar på att få dra på sig Sápmis landslagströja

2023-01-23
Covid stoppade 2020 års Arctic Winter Games. Sen dess har Jåvva Rensberg har fått vänta. Nu över 1000 dagar senare är han ...
Samhälle

Amnesty Sápmi: markexploateringar det största problemet för samer idag

2023-01-10
Sverige får regelbunden internationell kritik för att de kränker samers rättigheter och en förening som tagit upp kampen f...