2009-03-27
Här är samisk kompetens värdefull
I Jokmokk har alla undersköterskor i kommunen utbildats i samisk kultur. Det har varit möjligt tack vare projektet ”Sameprofilerad äldreomsorg”. Förutom kulturutbildning har projektet innehållit språkutbildning och kommunen har startat en samisk-svensk-intergrerad avdelning och dagverksamhet för äldre samer. På så sätt vill man göra det möjligt för samer i kommunen att behålla närheten till sin samiska kultur, även när de blivit gamla och i behov att kommunal omsorg.
Vetenskapliga studier visar att modersmålet är det språk som finns kvar längst i människans medvetande. Genom att använda samiskan vid mötet med en äldre same får man en helt annan kontakt än med svenskan och det kan bli lättare att komma överens i vårdsiutationen.
- Språket är viktigt för identiteten, självkänslan och tryggheten, säger Ann-Charlotte . Det är därför ett viktigt redskap för personal inom äldreomsorgen för att kunna bemötta de äldre på rätt sätt.
Alla undersköterskor anställda av Jokkmokks kommun har genom projektet fått gå en basutbildning inriktad på samisk kultur, historia, språk, renskötsel samt kvinnans situation i det samiska samhället. Genom kursen vill man ge en ökad förståelse för den samiska kulturen.
- Jag har fått frågor av typen varför ska samerna ha en särskild avdelning och få en särskild behandling, säger Ann-Charlotte. Jag hoppas att kursen hjälpt till att förändra den attityden.
Genom projektet har en integrerad avdelning för både samisktalande och svensktalande inrättats i kommunens särskilda boende för äldre. På den finns elva platser och antalet samiska äldre varierar efter behov. Tidigare fanns en samisk avdelning, men problemet var att de samiska brukarna var för få och avdelningen blev för liten.
-Målet är att Jokkmokks kommun ska kunna erbjuda samisk äldreomsorg till alla som efterfrågar det och vi har kommit en bra bit på väg, avslutar Ann-Charlotte Sjaggo nöjt.
Boendet har fått en samisk prägel genom delvis ny inredningen och de äldre samiska föremål som finns utställda här. En gång i veckan kommer en kvinna till avdelningen och lagar samisk mat och bakar mjukkakor. Ytterligare en dag i veckan är det dagverksamhet då en samisktalande person kommer till avdelningen och läser högt ur någon bok, har minnesträning eller pratar med de gamla om deras minnen och liv. Inom projektet har även dagverksamheten Gavnadimsadje för de äldre samer som ännu bor kvar i sina hem återupptagits. Det är ett tjugotal personer som träffas varje måndag på församlingshemmet.
20 personer från hemtjänsten och avdelningen Giedde har förutom baskursen gått en språkkurs på 30 timmar. De var indelade i en lulesamisk och en nordsamisk grupp, och kursen avslutades med två dagars språkbad.
-Vi håller på att undersöka om någon är intresserad av att fortsätta läsa samiska på Samernas utbildningscentrum till hösten, säger Ann-Charlotte Sjaggo. Då får de gå på lektionerna på arbetstid, men måste förstås också använda sin fritid till studierna.
Sunna Kuoljok
- Språket är viktigt för identiteten, självkänslan och tryggheten, säger Ann-Charlotte . Det är därför ett viktigt redskap för personal inom äldreomsorgen för att kunna bemötta de äldre på rätt sätt.
Alla undersköterskor anställda av Jokkmokks kommun har genom projektet fått gå en basutbildning inriktad på samisk kultur, historia, språk, renskötsel samt kvinnans situation i det samiska samhället. Genom kursen vill man ge en ökad förståelse för den samiska kulturen.
- Jag har fått frågor av typen varför ska samerna ha en särskild avdelning och få en särskild behandling, säger Ann-Charlotte. Jag hoppas att kursen hjälpt till att förändra den attityden.
Genom projektet har en integrerad avdelning för både samisktalande och svensktalande inrättats i kommunens särskilda boende för äldre. På den finns elva platser och antalet samiska äldre varierar efter behov. Tidigare fanns en samisk avdelning, men problemet var att de samiska brukarna var för få och avdelningen blev för liten.
-Målet är att Jokkmokks kommun ska kunna erbjuda samisk äldreomsorg till alla som efterfrågar det och vi har kommit en bra bit på väg, avslutar Ann-Charlotte Sjaggo nöjt.
Boendet har fått en samisk prägel genom delvis ny inredningen och de äldre samiska föremål som finns utställda här. En gång i veckan kommer en kvinna till avdelningen och lagar samisk mat och bakar mjukkakor. Ytterligare en dag i veckan är det dagverksamhet då en samisktalande person kommer till avdelningen och läser högt ur någon bok, har minnesträning eller pratar med de gamla om deras minnen och liv. Inom projektet har även dagverksamheten Gavnadimsadje för de äldre samer som ännu bor kvar i sina hem återupptagits. Det är ett tjugotal personer som träffas varje måndag på församlingshemmet.
20 personer från hemtjänsten och avdelningen Giedde har förutom baskursen gått en språkkurs på 30 timmar. De var indelade i en lulesamisk och en nordsamisk grupp, och kursen avslutades med två dagars språkbad.
-Vi håller på att undersöka om någon är intresserad av att fortsätta läsa samiska på Samernas utbildningscentrum till hösten, säger Ann-Charlotte Sjaggo. Då får de gå på lektionerna på arbetstid, men måste förstås också använda sin fritid till studierna.
Sunna Kuoljok