Bildspel

Peter Sköld professor och föreståndare för Centrum för samisk forskning (Cesam), Umeå universitet. Foto: Malin Grönborg
2013-01-22

Hur många samer finns det egentligen?

Det sägs att samerna i Sverige är 20 000. Siffran är från en statlig utredning som gjordes 1975 och har inte ändrats sedan dess. Men stämmer det, 20 000 samer?
Nej, numera tror ledande forskare att samerna snarare är tre gånger så många, eller fler, i Sverige. Ändå är den snart 40 år gamla siffran som skriven i sten. I svensk officiell statistik finns sedan länge etnisk identitet inte med.
- När det gäller politisk kraft spelar den samiska befolkningens storlek roll. Det är stor skillnad på 20 000 och två eller tre gånger så många, säger universitetslektor Per Axelsson vid Centrum för samisk forskning (Cesam), Umeå universitet. 

 Den sista ”lappräkningen” gjordes 1945.
- Men redan då hade stigmatiseringen gått så långt att många inte vill skylta med att de var samer, säger Peter Sköld professor och föreståndare för Cesam.
När datalagen, personuppgiftslagens föregångare, kom 1973 sattes stopp för att samla in och räkna bland andra samer.

Siffran 20 000 är en uppskattning som gjordes redan 1975, av antalet samer i Sverige år 2000. Dessförinnan sa man oftast att antalet samer i Sverige var 10 000.

Den statliga utredningen ”Samerna i Sverige. Stöd åt språk och kultur” kom med hjälp av renlängderna fram till att 2400 personer i Sverige var renskötande samer. Genom att titta i församlingsböcker och följa upp renägarnas släkter från och med 1925 fann utredarna 13 000 icke renskötande samer. Man uppskattade att de var 85% av alla icke renskötande. Den samiska befolkningen skattades sålunda till 17 000 personer och beräknades vara 20 000 personer 25 år senare.
Utredarna konstaterade redan då, 1975, att ”…det vimlar av forskare som undersöker samerna. Den som är intresserad av empiriska forskningsresultat - - - blir därför något konfunderad över den begränsade vetenskapliga produktion som finns.” Forskningen har genom århundranden varit nästan bara etnologisk och antropologisk.

Sedan Sametinget bildades 1993 finns också samerna i röstlängden att ta med. Om man kopplar både ren- och röstlängd till SCB:s tregenerationsregister och lägger till barn, föräldrar och syskon (om de är i livet) så får man fram nästan 50 000 personer. Eftersom många samer inte finns i någon av längderna (bland annat barn och unga som inte får rösta) eller är nära släkt med dem där, så kanske man hamnar på 70 000 samer i Sverige, skissar Peter Sköld.
- Sverige har erkänt samerna som sitt urfolk (det enda i Europa). Det ger särskilda rättigheter. Men vilka ska ta del av dem? Det kan man inte svara på och det ger en skev rättighetsfördelning. Detta samtidigt som Sverige annars ses som mästare på statistik, säger Per Axelsson på Cesam.

FN:s sändebud i hälsofrågor, Paul Hunt, påpekade redan 2005 att det blir svårt eller omöjligt att prata om problem med hälsa, om Sverige inte vet dess omfattning. ”Vad menar ni med samer?”
- Att samerna är många fler än 20 000 är dubbelt viktigt. Dels skickar det ett budskap till statsmakten: Vi är fler än ni tror, lyssna på oss! Dels stärks samerna själva av att känna: Vi är 60 000 i stället för 20 000, säger Peter Sköld på Centrum för samisk forskning.

PIA SJÖGREN

Intressant

8322 personer fanns med i Sameröstlängden inför valet i maj 2013. Men då finns inte samer under 18 år med.

Sverige och Västeuropa sticker ut i världen genom att inte veta hur stora de etniska grupperna är i befolkningen. I de flesta av världens länder bygger statistiken på självskattning. De som till exempel lever i Australien och uppfattar sig som aboriginer får själva anmäla det.

Redan 1805 skapades en egen kategori för samer i den nationella statistiken Tabellverket.

Cesam heter på samiska Vaartoe, "ett fjäll med milsvid utsikt". Det är också en symbol för hur man vill arbeta.

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...