2015-11-03

Bakgrund till Girjasmålet

Under lång tid har det rått oklarheter kring statens, respektive samernas, jakt- och fiskerätt. Den 11 maj 2009 lämnade Girjas sameby in en stämningsansökan till Gällivare tingsrätt med yrkande om att tingsrätten skulle fastställa att samebyn har ensamrätt till jakt och fiske inom en del av samebyns året-runt-marker och att samebyn ensam har förfoganderätt över jakten och fisket, alternativt att samebyn och staten gemensamt har förfoganderätt över jakten och fisket.

Frågan om att stämma staten har debatterats vid Svenska Samernas Riksförbunds landsmöte under flera år (SSR är en intresseorganisation för rennäringen). Att det blev just Girjas sameby som till slut stämde staten skedde efter en noggrann bedömning av bevisläget i olika delar av renbetesområdet. Det som framstår som en samebys rättighetskrav ska ses i ljuset av att frågan om rätten till jakt och fiske berör alla samebyar och alla dess medlemmar.  

Varför ansågs det viktigt att stämma staten på bättre jakt- och fiskerätt?

Svenska staten har i alla tider erkänt att samerna har en grundläggande rätt till jakt och fiske. I den första renbeteslagen uttrycktes detta som samernas rätt ”att betjäna sig av land och vatten för sig och sina renar”. I 1928 års renbeteslag klargjordes att jakt- och fiskerätten var förbehållen renskötande samer. Som en följd av detta tog lappfogdarna initiativ till flera domstolsprocesser mot icke renskötande samer som ansågs bedriva jakt eller fiske olovligt. Samernas jakt- och fiskrätt var rättsligt sett inte särskilt komplicerad och antalet rättsprocesser som rörde själva rättigheten var få.

Under 1970- och 1980-talen blev jakt och fiske en alltmer populär fritidssysselsättning bland allmänheten. Antalet jägare ökade och jaktmarkerna blev en begränsad resurs. Under slutet av 1980-talen introducerade lagstiftaren uttrycket ”dubbel jakträtt” för att beskriva samernas, respektive statens jakt- och fiskrätt. I anslutning till det ändrades rennäringsförordningen på så sätt att samernas traditionella jaktmarker öppnades som allmänt jaktområde. Ändringen skedde inte till följd av en ny syn på samernas rättigheter, utan för att tillmöteskomma ”den stora betydelse jakten och viltvården har som rekreationskälla” som regeringen uttryckte det.

I slutet på 90-talet utredde staten frågan om Sverige skulle ansluta sig till ILO:s konvention nr 169 (SOU 1999:25). Utredningen rekommenderade en svensk anslutning men förordade ytterligare utredning av frågan om hur Sverige skulle uppnå kraven om ursprungsfolkens markrättigheter, där samernas rätt till jakt och fiske ingår. ILO-utredningen konstaterade bland annat att samerna måste få förfoga över sin rätt till jakt och fiske och därmed också rätten att upplåta jakt-och fiskerätten till utomstående. 

På grund av de oklarheter som uppstod till följd av den dubbla jakträtten och frågan om samernas förfoganderätt över sin jakt- och fiskerätt enligt internationella konventioner, lät staten utreda bland annat om det fanns en ensamrätt för samer till jakt och fiske. Jakt- och fiskeutredningen (SOU 2005:116) kom fram till att det finns ett starkt stöd för att samebymedlemmarna har ensamrätt till jakt och fiske på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen, men att det trots de starka skälen ändå inte är helt klarlagt. Det avgörande blir, enligt utredningen, hur den på urminneshävd grundade jakt- och fiskrätten har utövats historiskt.

Eivind Torp, Docent i juridik vid Mittuniversitetet

Relaterat

Girjasmålet - rättsprocessen
Det tog sex år från det att ansökan var inlämnad till dess att huvudförhandlingarna till slut inleddes i Gällivare tingsrätt den 25 maj 2015. Först yrkade staten som svar på samebyns stämningsansökan att tingsrätten skulle avvisa samebyns talan.

De icke-renskötande samernas rätt till jakt och fiske i svensk rätt
Samernas jakt- och fiskerätt har under lång tid varit en stridsfråga i förhållandet mellan samerna och den svenska staten. Det finns flera orsaker till detta. Från samiskt håll har stark kritik riktats mot att staten inte har utrett samernas jakt- och fiskerätt på ett tillfredsställande sätt. Många anser emellertid att den verkliga orättvisan i frågan om samernas jakt- och fiskerätt är att rätten endast tillkommer samer som är medlem i en sameby.

Besviken på statens konstrande
Det enda som är säkert är att det kommer att ta tid. Den lilla samebyn mot staten i en process om jakt- och fiskerättigheter i fjällområdet. För Girjas del handlar det om delar av Gällivare kommuns fjällvärld. Men eftersom Girjas är pilotsameby kan det i förlängningen komma att handla om jakt- och fiskerättigheter i hela renskötselområdet.
 

Reportage

Samhälle

Blinds uppväxt banade väg för en politisk karriär

2022-09-30
Sápmi fick ingen politiker i riksdagen den här gången heller, men i Jokkmokk fick Henrik Blinds parti Miljöpartiet flest r...
Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...