Frågan om vem som äger rätten till fjälljakten – staten eller samebyn
Den 23 januari faller hovrättsdomen i målet om jakt- och fiskerättigheter på det område där Girjas sameby bedriver renskötsel.
Målet har pågått sedan 2009 och grundar sig i ett beslut från 1993 då samerna förlorade småviltsjakten i fjällen. Den öppnades i stället för den som köpte licens, först svenska men sedan även utländska jägare.
- De tog våra rättigheter med ett pennstreck. Så gör man inte i ett rättssamhälle, säger Åsa Blind.
Hon jobbar som lärare men är uppfödd i en renägarsläkt med rötter tusentals år tillbaka. Hon har följt rättegången noga på Sameradions livesändningar.
- Jag är förskräckt över att man kallar samer för lappar, att man inte tycks ha koll på att vi är ett urfolk, att staten misskrediterar samiska vittnen för att de är just samer eller samevänliga och att staten underkänner sina egna statliga utredningar, säger Åsa Blind och summerar domstolsförhandlingen:
- Den har varit häpnadsväckande.
Domen avgjordes 2016 i första instansen, Gällivare tingsrätt.
Där vann samebyn. Den har ensamrätt till småviltsjakt och fiske på sitt eget område och den har rätt att upplåta det till andra. Staten, skriver man i domen, har inte de rättigheterna.
Domen överklagades och har hösten 2017 pågått i hovrätten i Umeå.
Matti Berg är ordförande i Girjas sameby som ligger i Gällivare kommun, på gränsen mot Kiruna.
-I samebyn tror alla att vi vinner, säger Berg.
Varför driver ni målet?
- När man ändrade reglerna 1993 så tappade vi chansen att styra hur jakten och fisket skulle bedrivas. Vi hade tidigare möjligheter att påverka ganska kraftigt i och med att vi var en påtvingad remissinstans för alla tillståndsansökningar som berörde oss. I och med jaktreformen försvann den möjligheten. Vi ville ha tillbaka den rättigheten, säger Berg.
Men efterhand som processen rullat på har han sett hur frågan vidgat sig till något helt annat.
- Staten har lyft det till en mer politisk fråga. Äganderätten lyfts fram och lagstiftning från 1500-talet blir viktig. I mina ögon blir det ganska absurt, säger Berg och fortsätter.
- Exakt hur vi skulle använda den rätten har vi inte pratat om men det finns inga avsikter att exkludera någon.
Ingemar Blind var ordförande i samebyn när man drog igång processen. I dag arbetar han med renskötsel på heltid.
- Innan 1993 var det ytterst sällan man såg några jägare på våra marker. Men närvaron ökade kraftigt ganska snabbt, säger Ingemar Blind.
Han förklarar att det finns flera bekymmer. Jägare stör renarna när de skjuter, fågelhundar skrämmer renar och jakten tunnar ut djurstammar.
- För oss är fjällen ett skafferi. Äter man obegränsat så tar det slut, och det vill vi undvika. Det finns begränsningar inom jakten och det är bra. Däremot är kontrollen dålig.
Justitiekansler Anna Skarhed har följt rättegången på åskådarbänkarna.
Hennes utgångspunkt är att staten är markägare, något som Girjas inte erkänner.
Vilka konsekvenser får det om samebyn vinner?
Det skulle vara olyckligt för turism och jägare, säger Skarhed och fortsätter:
- Statens uppfattning är att staten äger marken och att det är den som äger marken som bestämmer.
När Girjas sameby vann i tingsrätten gjorde man det med hänvisning till urminnes hävd, alltså att man varit på markerna väldigt länge.
- Jag ifrågasätter inte att samer är ett urfolk och inte heller att de har fiskat och jagat. Frågan för oss är vad det får för konsekvenser juridiskt, säger Skarhed.
Anders Boström