Bildspel

Traditionell kunskapsöverföring sker på samiska. Snittet som görs i renkalvens öron och dess placering på örat förklarar hur renmärket ser ut. Foto: Marie Enoksson
Lättläst version av sidan

Språkliga särdrag

Det som kännetecknar de samiska språken är att de är regelbundna och formrika.

De har många kasus (böjningskategorier),många verbformer och rika möjligheter att bilda nya ord genom avledning. Med kasus menas att man böjer nomen (substantiv, adjektiv, pronomen och räkneord) istället för att använda prepositioner som i svenskan.

Exempel:
”Jag går till huset” heter på lulesamiska ”Mån váttsáv dåhpåj”

I lulesamiska och nordsamiska finns det tillexempel åtta kasus som böjs i singular och plural. Några exempel på kasusformer är: nominativ (grundform), ackusativ (objektsform), genitiv (ägande), illativ (i riktning till något) och komitativ (tillsammans med).

I samiska böjer man verben i nio personformer (singular, dualis och plural) samt i tempus och modus. Vokalförändringar sker ofta i samband med böjning av ord, så kallat omljud.

Alla samiska språk utom sydsamiska har stadieväxling, vilket innebär att de flesta ord i samband med böjning förekommer i ett svagare och ett starkare stadium där konsonanterna inne i ordet växlar vid böjning, till exempel att pm /Sápmi/ växlar med m /sámi/. Sydsamiska har istället en väl utvecklad vokalism.

Nio språk

De tre språkområdena  östsamiska, centralsamiska och sydsamiska kan i sin tur delas upp i minst nio språk.

Östsamiska talas på Kolahalvön i Ryssland (kildinsamiska) och östra delen av Finland (skolt- och enaresamiska).

Centralsamiska talas i Finland, Norge och Sverige (nordsamiska och lulesamiska).

Sydsamiska talas i Norge och Sverige

Folkomflyttning

I början av 1900-talet tvångsförflyttades grupper av nordsamer till lulesamiska och sydsamiska områden.

I vår tid flyttar människor på ett annat sätt än förr i tiden. Det betyder att det bor samer som talar nordsamiska i det sydsamiska området - och sydsamer i norr.

Reportage

Näringar

Med den traditionella duodjin som grund

2024-03-18
I 50 år har elever kunnat plugga duodji, traditionell samisk slöjd, på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Anders Svon...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...
Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...
Samhälle

Intresset för duodji ledde till stulna trummor i Marseilles

2023-02-21
Det fanns alltid slöjd på köksbordet. Mina ögon lyste när jag såg vackra knivar och jag ville alltid följa med när vi skul...
Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...
Samhälle

Väntat 1000 dagar på att få dra på sig Sápmis landslagströja

2023-01-23
Covid stoppade 2020 års Arctic Winter Games. Sen dess har Jåvva Rensberg har fått vänta. Nu över 1000 dagar senare är han ...
Samhälle

Amnesty Sápmi: markexploateringar det största problemet för samer idag

2023-01-10
Sverige får regelbunden internationell kritik för att de kränker samers rättigheter och en förening som tagit upp kampen f...